Det perfekta uppläggningsfatet Petri.
Ja, säg, är det inte? Så förbaskat snyggt att jag öppnade det stora facket på portmonnän. Det brukar jag ju inte göra, de som känner mig vet att jag mest handlar när det är loppisprisnivå, annars får det vara.
Jag har några andra uppläggningsfat i skåpen men det blir Tradera för deras del. Efter "Petri" behöver jag inga andra.
Visst känns dekoren väldigt Marianne Westman (som ligger bakom några av Rörstrands mest välkända serviser "Mon Amie" och "Picknick")?
Både jag och säljaren tyckte det i alla fall. Lite "My Garden" över den, och förstås, lite "Picknick".
Vad tycks? Kommentera gärna! Det är ju inte varje dag jag köper porslin. Och det är verkligen inte varje dag man snubblar över ett så läckert uppläggningsfat, eller vad säger ni?
En åktur att minnas. Tack, Bengt-Åke!
Det här är Bengt-Åke och i hans turkosa pärla från 1959 som jag i lördags fick äran att åka i!
Jag besökte årets upplaga av Palmträffen i Trelleborg..
..och på kvällen önskade vi att ta oss från stan ut till en efterföljande fest hos en bilklubb. Vi såg bussen puttra runt några gånger innan vi tog mod till oss och bad artigt om en åktur.
Bengt-Åkes fantastiska turkosa buss i originalskick såg dagens ljus 1959 och trafikerade den lilla orten Bjursås som ligger mellan Falun och Rättvik i Dalarna. Bengt-Åke har inrett med tidsenlig rekvisita som resväskor..
..bilkartor, veckotidningar..
..och en transistorradio som står för underhållningen under lite längre sträckor.
Tekniska specifikationer prydligt berättade.
Det var en fröjd för mig att se bussen köra omkring.. och att få stiga in i den och åka en tur i den var fint som snus, riktigt jäkla fint! Aldrig förr har jag satt min fot i ett så läckert åkdon.
Tack Bengt-Åke för att jag och mina (öldrickande) tre vänninor frick chansen i lördags! Detta kommer vi sent att glömma!
Midsommarfirande, live.
Jag har just bundit den här vackra kransen..
..av de här nyplockade svenska sommarblommorna! Nästa punkt på agendan blir sill, nypotatis och hemodlade jordgubbar i sällskap av annat smaskigt.
Glad midsommar från Skåne till alla mina läsare!
Vad jag köpte på idrottsloppisen!
Det började ju ösregna och åska förra lördagen men jag hann avverka loppisen i Örtofta medan det fortfarande var härligt solsken. Plötsligt öppnade sig himlen och änglarna började storgråta men innan dess hade jag hunnit hitta både vansinnigt snygg stor plastmatta (10 kr), tre galgar (som jag fick gratis) varav en fin gammal i trä med texten "Liliedahls Eftr. Eslöv" och två i plastöverdragen metall i en perfekt blå färg..
..läcker elljustake i koppar och svart trä (20 kr och ja, jag har påskriset kvar fast det är juni)..
..och tysk tomtekruka som jag har några liknande av sedan innan. Gillar tomtekrukor skarpt, ser framför mig en liten hyacint, lite mossa och några röda bär i. De brukar ju gå för några hundralappar, gav 10 kr för den här som är felfri.
Sist men inte minst en signerad vas (10 kr). Liten och enkel och i svagt rökfärgat glas..
..och undertill tror jag det står BN 52. Har jag någon kunnig bloggvän som kan upplysa mig om dess ursprung?
Nu vill jag ha kommentarer! Vad tycks om fynden?
Läs, läs, läs!
Jag vill stolt presentera min retrovän och förebild Eli Åhman Owetz debutroman, "Anna-Lisas Antik". Hon driver bloggen Femtiotalsjakten som jag följt sedan starten och har alltså nu släppt en underbar feelgood-bok i en genre som hon själv kallar "Retroromantik".. och jag kunde inte sluta läsa! Första kvällen läste jag 144 sidor, dagen efter läste jag ut den. Och nu har jag börjat om.
Förutom en hel del retroreferenser (om stringhyllor, Stig Lindbergs blommiga fajanser och allt däremellan) och romantik (med både förväntad och oväntad utgång) innehåller den även spänning, intriger och motgångar.
Unga Anna-Lisa lämnar Stockholm för att starta retrobutik på heltid i nedlagd lanthandel i Roslagen. Dörren till sommaren står på glänt. Att vara nyinflyttad på en liten ort visar sig inte vara det lättaste. Ska det gå bra för henne? Lurar det någon konkurrens i området? Blir hon kär, träffar hon en kille? Håller hon kontakten med vännerna i Stockholm? Får hon nya vänner?
Berättandet är knivskarpt, jag ser alltihop framför mig. Boken finns hos nätbokhandlarna och här i Malmö går den att köpa hos Carina på Precis en sån, Kastellgatan 13.
Stegpallens visa.
Många är ni som sjungit stegpallens visa.
Jag har varit lite skeptisk, lite avig. Har inte tyckt att den är så het, precis. Det känns som jag har sett den här pallen stå och damma i skrubbar, garage och källare hittills under mitt liv. Tills den blev poppis och antikhandlare började polera upp dem, byta ut linoleumet mot noggrant utklippta bitar av Svenskt Tenns bordstabletter i exempelvis tulpanmönster och vips så är de hemskt dyra!
Min pall kom in på jobbet och den var inte dyr. Och jag tänker inte byta ut linoleumet. Det är ju mitt mål att man ska få känslan av att stiga in i ett hem under sent 1950-tal eller tidigt 1960-tal när man kommer till funkispärlan och då passar ju en sådan pall in. Men de bar minsann inte Josef Franks mönster på den tiden.
Jag vill dock poängtera att jag inte hyser agg mot varken Svenskt Tenn eller Josef Frank. Här sitter ett av Josef Franks och Estrid Ericsons absolut största fans, det vet ni väl? Jag Ä L S K A R Svenskt Tenn.
Till sist vill jag fråga mina kära läsare, hur gör man rent linoleumet? Jag har grön såpa på lager, eller rekommenderar ni något annat? Och kan man gå på metallen med stålull, eller vad är mest effektivt där? Kommentera gärna!
Ska jag få? (Del 3)
"-Wow.. ska jag få Virrvarr?" frågade funkispärlan mig.
Och visst blev det så, för ingen annan bänkskiva är god nog än Perstorpsplattan med Sigvard Bernadottes ikoniska mönster. Bara det bästa åt min funkispärla! Så det blev en liten bit på det enda stället det finns att placera den, mellan spisen och en långa rostfria diskbänken.
Vad tycks, mina vänner? Kommentera gärna en rad eller två!
Får jag presentera..
..världens (to be) finaste garderober!
Jag tänkte mig att det skulle ta väldigt lång tid och kräva väldigt mycket letande för att finna garderober som passar min smala smak och funkispärlans ännu smalare smak. Vi (jag och funkispärlan) har resonerat fram och tillbaka, skulle vi ha gamla plåtskåp, omklädningsskåp som garderober? Det är ju läckert. Eller skulle vi ha öppen klädförvaring med vädringsställningar? Då blir ju kläderna dammiga.. alla mina fina klänningar, det ville jag nog inte. Eller skulle vi köpa trista nya vita garderober på t.ex IKEA, och sedan gå loss med färg och tapeter för att göra dem personliga?
Alternativen var många men både jag och funkispärlan drömde hela tiden om riktiga garderober i trä från 1930- eller 40-talen, Hur lätt skulle det vara att hitta, bara sådär?
En lördag när jag haft äran att bo här i ungefär en månad var jag som vanligt på second hand-runda en lördagförmiddag, då jag under det första stoppet helt plötsligt stod framför en stort gammalt träskåp med förnicklat mässingsvred. Hjärtat slog, Jag öppnade det och insåg att där skulle jag få plats med riktigt mycket. 950 kr stod det, jag gick direkt bort till handlaren och meddelade att jag ville köpa det. Samtidigt frågade jag om han hade fler, eller om han hade något liknande. "-Jag har ett till, det står lite längre in, bara.." sa han, och jag for snabbt längre in i lokalen och fann det andra. Lite andra mått, men jag köpte såklart det också. Han berättade att de är utrivna ur samma lägenhet, byggd 1935, alldeles här i närheten!
Tänk, att jag, vi, fick förvärva dem!
Vi kommer att ta väl hand om dem, de hade inte kunnat hamna i ett bättre hem.
Egentligen är nog det ena ett gammalt skafferi, för det är hyllplan inuti försedda med sött blåblommigt hyllpapper och matchande hyllremsor. Hyllplanen går att plocka bort utan åverkan så jag tänkte sätta in klädstänger.
Jag har olika planer för dem, vill ni hänga med på garderobernas resa så kika in snart igen!
En bild för våren.
Sköna maj, välkommen! I maj förra året gick jag hem en kväll längs Kungsgatan här i Malmö. Allén såg ut såhär och jag lyckades fånga den där magiska lilla korta tiden på året i den här bilden, när träden precis slagit ut och lyser alldeles ljusgröna. Nästan som neon.
Jag har nog aldrig längtat så mycket efter våren, som i år! Har inte ni också det?
Rhythmik, utmärkt form men bedrövligt ljus.
Ni har kanske sett den förr. Låt mig i alla fall presentera taklampan Rhythmik, som är väldigt snygg men som tyvärr släpper igenom väldigt dåligt med ljus. Vid närmade undersökning finner jag att den är gjord hos lampfabriken Vest Leuchten i Wien 1969. En formgivare vid namn Havlova Milanda syns i alla träffar när jag undersöker det, men på Vest Leuchtens hemsida (som är still going strong sedan 1955!) står det att Wilhelm Vest har ritat den.
Mitt exemplar är vitt, den finns även i orange och i några olika storlekar. På insidan bär min både etikett från tillverkaren samt från Ateljé Lyktan i Åhus, som sålde lampan här i Sverige.
LM Ericsson-klockan.
Jag vet ännu inte var den ska placeras, men kanske i hobbyrummet där jag samlar ihop delar till en hel stringhyllevägg. Där ser jag framför mig att den skulle kunna passa, LM Ericsson-klockan i mörkgrön plåt som är en riktig läckerbit.
En liten närbild. Jag undrar hur gammal den är, urverket är ett utbytt litet batteridrivet i svart plast och som tur är tickar den väldigt dovt, nästan inte alls.
Vad tycks? Kommentera gärna!
Läckraste förvaringsboxarna.
Ja, de fick jag med mig hem häromdagen från jobbet. Lite dovt jordgubbsröda och ljust, ljust grårandiga. Med fönster i! För nästan inga pengar alls har jag nu väldigt snygg förvaring till sjalar och scarves.
Jag är nöjd som tusan, snygga boxar norpar man minsann när man hittar dem!
Åkte till Varberg (del 2)..
..och köpte det här!
En väldigt trevlig plastkruka med kant upptill i kopparplåt. Jag gillar plastkrukor skarpt och den här snyggingen fattas bara en grön växt, sedan är blombordet komplett.
Vidare hittade jag en perfekt hatthylla. Har letat en tid och hittat många större hatthyllor i samma utförande men väggen där den ska sitta är bara 80 cm bred och den här är 75 cm! Väggen väntar nu otåligt på att vi ska sätta upp den..
..och något annat som jag är sugen på att sätta upp är det här. Min stringhyllevägg. Jag fick med mig en hop hyllplan hem, men det jag åkte ända upp till Varberg för..
..var ju naturligtvis en sådan här (hela syns inte på bilden, bara en del av den). Den fjärde ljusgrå golvstringgaveln jag lyckats få tag i. Nu behöver jag bara en till. Tipsa mig hemskt gärna om ni ser en sådan någonstans! Jag har beskrivit den noga i det här inlägget.
Mer nyheter från hemmet kommer.. så glöm inte att kika in snart igen och lämna gärna en kommentar!
Sköna söndag.
Igår hade jag en riktigt skön söndag, hann både grädda pannkakor som åts på Neptun tillsammans med min bästa vän E som var i stan över helgen..
..och gå på loppis i ottan där jag gjorde två osannolika vintagefynd i morgonmyllret.
Jag gav hela 20 kr/st för den spetskantade svarta snyggingen beströdd med rosor..
..och den raka, korta sextiotalaren med krage och manschetter i vitt.
Vad tycks om fynden? Kommentera gärna!
Min första Kylex.
Se upp, alla Kylex-samlare!
Jag är från och med nu också ute efter att hitta de andra storlekarna av Gullaskrufs väldigt tidstypiska specerikärl från trettiotalet i svagt grönt glas..
..avsedda för förvaring av matvaror i kylskåp.
Electrolux hade under trettiotalet gjort som standard att glaskärl med lock för hygienisk förvaring i deras kylskåp både ingick samt gick att köpa till fler utav.
Kylex-serien som ritades av William Stenberg tillverkades från 1937 av Gullaskrufs glasbruk och var i stil och funktion lika Electrolux diton.
Min första som ni ser på bilderna, fyndades i lördags. Den rymmer 0,75 liter och är den näst största av fyra storlekar i serien som liknar kantiga tillbringare. Det förnicklade locket har en liten målad träknopp. Kylex omfattar även staplingsbara förvaringsburkar med glaslock.
Det hade ju varit väldigt trevligt att ha fler! Jakten har börjat!
Skärbrädan och den fantastiska historien om PP-bussen.
Den snyggaste skärbrädan jag kan tänka mig har flyttat in här i funkispärlan med oss. Mönstret brukar man kalla Perstorpsplatta, dock vet jag inte om detta är ett av deras faktiska mönster? I andra länder stöter man ju på liknande plastlaminat på föremål.
Arbetet med den Perstorpsplatta så som den är känd för att se ut idag, kom igång under sent 1940-tal och 1950 godkändes den av Hemmets Forskningsinstitut. Namnet registrerades som varumärke av Einar Gullers, försäljningschef på PP - Perstorpsprodukter och HSB blev snabbt en stor kund då de beställde 120.000 kvm av plattan, för att varje nyproducerad HSB-lägenhet skulle förses med den på olika sätt.
Att den var lätt att rengöra, tålig och modern i både utseende och funktion gjorde den till en succé och med dåtidens tankesätt skulle den förenkla (den stackars) kvinnans (men aldrig mannens?) hushållsarbete.
Visste ni att en gammal linjebuss byggdes om för att tjäna som en rullande utställning för PP? Inuti den fanns både kök, matplats och badrum inredda med Perstorpsplattan på de sätt som var möjliga. Naturligtvis var bussen full med detaljer ur PP:s övriga sortiment men plattan var huvudattraktionen.
Bussen började sin turné genom landet i maj 1958 och i den utomordentliga boken Bruksföremål av plast (Thomas Lindblad, bokförlaget Signum 2008) där man kan läsa den här fantastiska berättelsen står det också att på detta sätt hittade även dessa moderniteter ända upp till människorna i Norrland utan inte bara södra Sverige. Den första sommaren nådde bussen ända upp till polcirkeln och i boken ovan nämnd står det att på vägen mellan Kiruna och Arvidsjaur fick bussen stanna för att släppa fram en björn över vägen. Haha! En film projicerades inifrån på ett matterat fönster så att den kunde ses av de som bussen passerade och på taket fanns högtalare med reklam för produkterna. Lokaltidningen och affischer förannonserade bussens besök.
Ett stycke fin historia, eller vad säger ni?
Sovrummet!
Turen har nu kommit til sovrummet, för ni vill väl se alla rum i funkispärlan? Sovrummet var tidigare mörkbrunt med ett väldigt slitet och dåligt underhållet fönsterparti. Inget av detta kan man idag ana!
Gardinerna är faktiskt från Lagerhaus, för några år sedan. Brukar ju inte köpa nytt men jag blev väldigt förtjust i mönstret, minns jag. De två sovtäckena från sextiotalet köpte jag på scouternas stora vårloppis för ett par veckor sedan, de är väldigt fräscha, antagligen obetydligt använda.
I fönsterkarmen, två vita krukor med svarta krukfat och ett inramat fotografi på Sandöbron i vackra Ångermanland..
..och lampfötterna i mässing signerade Bergbom (heja Malmö!) har fått skärmar med Stig Lindbergs textilmönster Melodi med svart botten. Skärmarna tillverkas av ett företag som heter Bergo och jag köpte dem i en lampaffär här i stan.
Sovtäckena i ett lite närmre perspektiv. Härlig tidsmarkör från sextiotalet.
Katten jag ärvde efter farmor ska upp på väggen så småningom, jag får väl hänga några..
..av mina väldigt många plasthalsband på den! Jag har ett i varje nyans och längd.. ungefär!
Det var insidan av klädkammardörren, det. På utsidan brukar jag hänga min fin-väska. Jag brukar inte köpa dyra kläder eller prylar men kostade på mig en Svenskt Tenn-handväska, för en gångs skull.
Mönstret Manhattan ritade Josef Frank under sin tid boende i New York på fyrtiotalet. Den är min skatt och jag är väldigt rädd om den.
Ryamattorna har hängt med..
..och det har såklart även alla mina vintageklänningar. Här är fina vita dörrar (som jag har målat) och fina vita väggar (som jag också har målat) som gör en utmärkt fond för att hänga klänningar. Här ser ni två läckerbitar i 100% polyester, en loppad i Sundsvall och en loppad i Paris.
Notera även de fina dörrhandtagen från husets byggår, 1936.
Påskduk och gula ljus måste jag ju ha..
..på min nya fina byrå, precis som sideboardet inköpt i antikaffären M.G Antik & Kuriosum på Helmfeltsgatan 2 här i Malmö.
Vad tycks? Kommentera gärna en rad eller två!
Påskpyntet är på plats.
Jag vill önska alla mina läsare en glad påsk med mycket fint pynt och mycket god mat. Det tänkte jag själv ha, ända tills jag idag började känna mig krasslig. Jag har inte tid med det, nyinflyttad och i pysseltagen.
Jättefotot på Albert Einstein (1879-1955) fann jag häromdagen och tänkte direkt att det skulle passa någon av de stora vita väggarna jag numera har. Det passade på sideboardet! Har jag förresten visat sideboardet innan? Det var det första jag köpte till mitt nya hem, i den välfyllda antikaffären M.G Antik & Kuriosum på Helmfeltsgatan 2 här i Malmö.
Påskliljeljusstakarna i plast, porslinstuppen loppad i Ångermanland samt den brungula vasen från en springloppis i somras har jag visat innan, men duken är ny för i år. Visst är den härlig?
Jag var tvungen att ha ett påskris i köket också. Det står i en plastvas som imiterar kristall, tillsammans med Blaupunkt Derby..
..salt- och pepparsetet i form av höna och tupp som också är nytt för i år och några gamla påskkort.
Har ni påskpyntat? Går det isåfall i retrostil?
Ska jag få? (Del 2)
I många år har den lilla filtplattan på ytterdörren varit överklistrad av fula dymo-remsor i plast med människors namn, men under dem och under klistret fanns den bevarad och funkispärlan frågade "-Ska jag få sådana fina små bokstäver på dörren igen, som jag hade förr i tiden?" Jag svarade "-Såklart du ska få, bara det bästa är gott nog åt dig!"
Så jag pillade dit bokstäverna som jag köpt på Byggfabriken (där de kostar 3 kr/st) och både jag och funkispärlan kände oss nöjda. Vi fick en liten pust av förr i tiden. Det allra bästa vi vet.
Vad tycks? Kommentera gärna en rad eller två!
Köket!
Vi är sedan en vecka inflyttade och jag tänkte att det nu är dags att visa åtminstone ett rum av funkispärlan! Jag var ju väldigt förtjust i vårt förra kök (helt inrett i blå och gröna nyanser) och är så även i vårt nya (naturligtvis i samma färgtema). Det nya är snäppet vassare då det har originalköket kvar sedan 1936, tack för det. Mina femtiotalsgardiner som jag skattar högt är på plats..
..samt en krok av äldre modell med ett par grytlappar från Svenskt Tenn i sällskap med äldre kaktång och sax.
Förra helgen fyndade jag ett stort ljusgrönt ytterfoder på scouternas stora vårloppis, som väntar på en passande växt. Kryddsetet och Randi-skålen med nötter från mor och fars trädgård har ni nog sett tidigare.
Här är det tänkt att de naturtrogna plastväxterna ska ersättas av levande småväxter som tål förmiddagssolen.
Jag gillar plastmattor och är ständigt på jakt efter passande sådana till köket. Den mintgrön/grårandiga såg jag i ett skyltfönster under en blixtvisit i Göteborg och min vän Jan vars blogg ni hittar här köpte den sedan åt mig. Den klarblå/grårandiga hittade jag under en tur till Österlen i somras.
Lotus-kastrullen har ni nog redan sett, men den är ju så snygg och tål att visas igen..
..och allt som tagit plats ovanpå skafferiet och städskåpet känner ni säkert igen om ni brukar besöka min blogg.
Den lilla Reda-hyllan samlade jag glasbehållare till under en tid och då en storlek av dem var väldigt svår att hitta byggde min kunniga och påhittiga pappa en liten speciallösning så att de allra minsta behållarna passade där istället. Hjärtan på tråd i plast står bra där den står och så gör även farfars kylväska (min farfar gick bort innan jag föddes men nu har jag hans Taffel-kylväska från sextioltalet här i mitt kök, och jag använder den flitigt under sommarhalvåret) och den tyska bordsfläkten.
Jag har aldrig tidigare bott i en lägenhet med skafferi. Eller med städskåp. Vilken lyx!
Och slutligen, mitt lilla köksbord som hängt med sedan 2007 då jag fann det på Smålands bästa loppis Östregårds Antik i Moheda utanför Växjö. Det var det minsta köksbordet de hade, med fyra fällbara klaffar. Detta är fjärde lägenheten det hänger med oss till, mitt fina lilla köksbord.
Vad tycks? Kommentera gärna en rad eller två! Snart visar jag fler rum!
