Loppisguide Berlin.
Söndag är loppisarnas dag i Berlin, de jag tipsar om har öppet 10-16, kan vi säga! Någon kanske öppnar 09.00 och någon har öppet till 17.00, men för att gardera mig så säger vi alltså 10-16!
1. Flohmarkt am Arkonaplatz (U-bahn linje U8, hållplats Bernauer Straße).
Berlins bästa loppis! Torget Arkonaplatz ligger i ett lite sömnigt kvarter i stadsdelen Prenzlauer Berg. Försäljarna höll fortfarande på att packa upp när jag kom dit vid 10-snåret (det lönar sig alltså inte att komma innan), och vilka grejer de packade upp sedan, tjoho! Fantastiska hatthyllor, plastmattor, 50-talslampor, plåtburkar och plåtbrickor, lanthandelskuriosa, emaljsaker, vykort, klädhängare, leksaker, smycken, julsaker.. Nästan allt på denna marknad var från 1930, -50, eller 60-talen. Priserna var varierande, naturligtvis visste många försäljare att ta rejält betalt men inte alla. Jag köpte min förtjusande kökshylla med mintgröna skjutluckor där för 25 €, prutad ner från 30 €.
En ovanligt liten loppis, men Berlins bästa för er som är intresserad av samma saker som jag, och det är vi många som är! Betyg 5 av 5. Bild nedan.
2. Flohmarkt am Boxhagener Platz (U-bahn linje U5, hållplats Frankfurter Tor).
Berlins nästa bästa loppis är mycket större, med mycket mer folk. Kanske är det fler som känner till den?
Boxhagener Platz är en park i stadsdelen Friedrichshain med lekplats och gräsyta i mitten, och marknaden håller till i gångarna runtom. Även detta är en mycket trevlig loppis med massor av saker från mina favoritårtionden. Här fanns också mycket möbler, otaliga försäljare hade snygga mattor, lampor och både mindre och större möbler i sina stånd. Vi var där vid 14-tiden och det var smockat med folk, svårt att komma fram i gångarna men även om det tog lång så ville man inte missa något. På Boxhagener Platz fanns även en del stånd med kläder, väskor och skor från 1950-80-tal. Rätt goda chanser att köpa fina saker för en liten peng. Betyg 5 av 5. Bild nedan.
3. Flohmarkt am Straße des 17 juni (S-bahn linje S5, S9, S75, hållplats Tiergarten).
I parken Tiergarten (som verkar vara Berlins motsvarighet till Central Park i New York) hålls loppisen under träden i en vacker allé i två riktningar. Jag skrev om den här sist jag var i Berlin också, ni kanske minns? Då fanns det t.ex ett stånd med bara begagnade pälsar. Det finns mycket smycken, glas, porslin, lampor, silver, mässing och ljusstakar, inte så mycket kläder eller möbler. Just den här har öppet både på lördagar och söndagar, och har varit mycket välbesökt när jag har varit där. Det jag saknade i det här fallet var just de saker som de två loppisarna ovan hade mycket av, 50/60-talsprylar och möjligheten att göra ett fynd. Rätt dyr prisnivå. Betyg 4 av 5. Bild nedan.
4. Flohmarkt am Mauerpark (U-bahn linje U2, hållplats Eberswalder Straße).
Mauerpark ligger i stadsdelen Prenzlauer Berg och heter så för att Berlinmuren gick precis intill. Stor och brokig loppis med inslag av vanlig marknad då det fanns ny konst, matstånd och massor av solglasögon-försäljare mixade med loppisborden. Jag gick inte igenom hela, som jag brukar göra, av den enkla anledningen att det var så förbaskat mycket folk. På gatan utanför var det liksom full rusning, det här verkade vara ett stort lokalt söndagsnöje. I anslutning till loppisen fanns det barer och matställen som var nedgångna och bohemiska, det förde tankarna till Christiania i Köpehamn, om ni varit där. Prisnivån varierar mellan försäljarna. Betyg 3 av 5.
Bild nedan.
5. Flohmarkt am John F. Kennedy-platz (U-bahn linje U4, hållplats Rathaus Schöneberg).
Loppis på torget framför rådhuset i stadsdelen Schöneberg. Varierad kompott, en korsning mellan utbudet på Arkonaplatz och Straße des 17 juni. Mycket boklådor och fyndlådor fyllda med glas, porslin och diverse smått. Även en del familjer som rensat ut, så det fanns en del barnkläder och skor. Betyg 3 av 5. Bild nedan.
Har ni besökt någon av dessa, håller ni med i vad jag skriver? Kommentera gärna!
Och ska ni till Berlin, skriv ut min loppisguide vetja!
1. Flohmarkt am Arkonaplatz (U-bahn linje U8, hållplats Bernauer Straße).
Berlins bästa loppis! Torget Arkonaplatz ligger i ett lite sömnigt kvarter i stadsdelen Prenzlauer Berg. Försäljarna höll fortfarande på att packa upp när jag kom dit vid 10-snåret (det lönar sig alltså inte att komma innan), och vilka grejer de packade upp sedan, tjoho! Fantastiska hatthyllor, plastmattor, 50-talslampor, plåtburkar och plåtbrickor, lanthandelskuriosa, emaljsaker, vykort, klädhängare, leksaker, smycken, julsaker.. Nästan allt på denna marknad var från 1930, -50, eller 60-talen. Priserna var varierande, naturligtvis visste många försäljare att ta rejält betalt men inte alla. Jag köpte min förtjusande kökshylla med mintgröna skjutluckor där för 25 €, prutad ner från 30 €.
En ovanligt liten loppis, men Berlins bästa för er som är intresserad av samma saker som jag, och det är vi många som är! Betyg 5 av 5. Bild nedan.
2. Flohmarkt am Boxhagener Platz (U-bahn linje U5, hållplats Frankfurter Tor).
Berlins nästa bästa loppis är mycket större, med mycket mer folk. Kanske är det fler som känner till den?
Boxhagener Platz är en park i stadsdelen Friedrichshain med lekplats och gräsyta i mitten, och marknaden håller till i gångarna runtom. Även detta är en mycket trevlig loppis med massor av saker från mina favoritårtionden. Här fanns också mycket möbler, otaliga försäljare hade snygga mattor, lampor och både mindre och större möbler i sina stånd. Vi var där vid 14-tiden och det var smockat med folk, svårt att komma fram i gångarna men även om det tog lång så ville man inte missa något. På Boxhagener Platz fanns även en del stånd med kläder, väskor och skor från 1950-80-tal. Rätt goda chanser att köpa fina saker för en liten peng. Betyg 5 av 5. Bild nedan.
3. Flohmarkt am Straße des 17 juni (S-bahn linje S5, S9, S75, hållplats Tiergarten).
I parken Tiergarten (som verkar vara Berlins motsvarighet till Central Park i New York) hålls loppisen under träden i en vacker allé i två riktningar. Jag skrev om den här sist jag var i Berlin också, ni kanske minns? Då fanns det t.ex ett stånd med bara begagnade pälsar. Det finns mycket smycken, glas, porslin, lampor, silver, mässing och ljusstakar, inte så mycket kläder eller möbler. Just den här har öppet både på lördagar och söndagar, och har varit mycket välbesökt när jag har varit där. Det jag saknade i det här fallet var just de saker som de två loppisarna ovan hade mycket av, 50/60-talsprylar och möjligheten att göra ett fynd. Rätt dyr prisnivå. Betyg 4 av 5. Bild nedan.
4. Flohmarkt am Mauerpark (U-bahn linje U2, hållplats Eberswalder Straße).
Mauerpark ligger i stadsdelen Prenzlauer Berg och heter så för att Berlinmuren gick precis intill. Stor och brokig loppis med inslag av vanlig marknad då det fanns ny konst, matstånd och massor av solglasögon-försäljare mixade med loppisborden. Jag gick inte igenom hela, som jag brukar göra, av den enkla anledningen att det var så förbaskat mycket folk. På gatan utanför var det liksom full rusning, det här verkade vara ett stort lokalt söndagsnöje. I anslutning till loppisen fanns det barer och matställen som var nedgångna och bohemiska, det förde tankarna till Christiania i Köpehamn, om ni varit där. Prisnivån varierar mellan försäljarna. Betyg 3 av 5.
Bild nedan.
5. Flohmarkt am John F. Kennedy-platz (U-bahn linje U4, hållplats Rathaus Schöneberg).
Loppis på torget framför rådhuset i stadsdelen Schöneberg. Varierad kompott, en korsning mellan utbudet på Arkonaplatz och Straße des 17 juni. Mycket boklådor och fyndlådor fyllda med glas, porslin och diverse smått. Även en del familjer som rensat ut, så det fanns en del barnkläder och skor. Betyg 3 av 5. Bild nedan.
Har ni besökt någon av dessa, håller ni med i vad jag skriver? Kommentera gärna!
Och ska ni till Berlin, skriv ut min loppisguide vetja!
En liten smygtitt..
..på var jag har varit den senaste veckan..
..vad jag har gjort..
..och vad jag har köpt, såklart! Jag har bl.a köpt ett alldeles underbart köksskåp i trä med mintgröna lutande skjutluckor, och jag inbillar mig att det hängt i ett trångt inrökt kök (det luktar så) i Östberlin under 60-talet. Jag fick hem det helt på flygplanet också, skam den som ger sig!
Mer Berlin kommer, vill ni ha tips på Berlins bästa loppisar och en gata full med bara antikaffärer?
Kika snart in igen!
..vad jag har gjort..
..och vad jag har köpt, såklart! Jag har bl.a köpt ett alldeles underbart köksskåp i trä med mintgröna lutande skjutluckor, och jag inbillar mig att det hängt i ett trångt inrökt kök (det luktar så) i Östberlin under 60-talet. Jag fick hem det helt på flygplanet också, skam den som ger sig!
Mer Berlin kommer, vill ni ha tips på Berlins bästa loppisar och en gata full med bara antikaffärer?
Kika snart in igen!
Ångermanland, I love you! (Del 5)
Sista svepet nu - av bilder, händelser och minnen från min härliga Norrlands-resa.
Vi tog en loppistur ner till Sundsvall (vad konstigt för mig som skåning att ta en tur ner till Sundsvall, förresten!) en av dagarna (jag vet att det ligger i Medelpad, trots inläggets titel!) och som ni ser var det riktigt vackert där.
Efter att stora delar av Sundsvall brunnit ner 1888 byggde man upp centrala staden enbart med stenhus för att motverka att allt skulle brinna ner igen, och sedan dess står Norrlands trävaru-metropol så här ståtlig.
En utsiktsbild från där vi bodde, långt borta kunde man ana Härnösand. Frampå nattkröken glittrade staden till litegrann.
Vi hade fått tips om Blå Porten i Ramsås utanför Älandsbro, och det visade sig vara ett riktigt bra tips!
Loppisen bestod av flera hus, ladugårdar och t.o.m ett tält fullt med möbler ute på gårdsplanen.
Hade man varit i färd med att inreda ett torp så hade man haft mycket att hämta där.
Jag fick torp-drömmar när jag såg alla gamla trasmattor och vedkorgar.
Tänkte att vi skulle avsluta här, med bilder från sjön vi tog en promenad till sista kvällen.
Jag tog hur många bilder som helst, det blir svårt att välja men här kommer de finaste.
De är tagna mellan 22.00 och 00.00, titta vilket underbart ljus!
Åh - gamla sommarstugor, det är något för mig!
Det var det, hoppas nu att ni också blir sugna på en loppisresa norrut (alltså läsare nere från södern, som jag) och att ni som bor uppe i norr känner er lite mer stolta över er vackra bygd, Ångermanland, Allt det gamla goda loves you!
Vi tog en loppistur ner till Sundsvall (vad konstigt för mig som skåning att ta en tur ner till Sundsvall, förresten!) en av dagarna (jag vet att det ligger i Medelpad, trots inläggets titel!) och som ni ser var det riktigt vackert där.
Efter att stora delar av Sundsvall brunnit ner 1888 byggde man upp centrala staden enbart med stenhus för att motverka att allt skulle brinna ner igen, och sedan dess står Norrlands trävaru-metropol så här ståtlig.
En utsiktsbild från där vi bodde, långt borta kunde man ana Härnösand. Frampå nattkröken glittrade staden till litegrann.
Vi hade fått tips om Blå Porten i Ramsås utanför Älandsbro, och det visade sig vara ett riktigt bra tips!
Loppisen bestod av flera hus, ladugårdar och t.o.m ett tält fullt med möbler ute på gårdsplanen.
Hade man varit i färd med att inreda ett torp så hade man haft mycket att hämta där.
Jag fick torp-drömmar när jag såg alla gamla trasmattor och vedkorgar.
Tänkte att vi skulle avsluta här, med bilder från sjön vi tog en promenad till sista kvällen.
Jag tog hur många bilder som helst, det blir svårt att välja men här kommer de finaste.
De är tagna mellan 22.00 och 00.00, titta vilket underbart ljus!
Åh - gamla sommarstugor, det är något för mig!
Det var det, hoppas nu att ni också blir sugna på en loppisresa norrut (alltså läsare nere från södern, som jag) och att ni som bor uppe i norr känner er lite mer stolta över er vackra bygd, Ångermanland, Allt det gamla goda loves you!
Ångermanland, I love you! (Del 4)
Vid Sandöbron's ena fäste..
..fanns Wästerlunds Konditori. Tyvärr var det stängt när vi passerade (inredningen såg mycket trevlig ut, vad vi kunde se genom fönstren), men skylten var en stor behållning i alla fall.
En neonskylt i storlek större, ser ni så fin?
Höga Kusten-bron och Ångermanälven. Inte varje dag man ser en bred, stor, mörk älv som skåning.
Vi loppade ju en hel del, bilden här är från en liten loppis nära Nordingrå. Exakt så ska det se ut, tycker jag! Prylar högt och lågt, chans att kunna hitta något riktigt fint då ägarna kanske inte har superkoll utan mest har loppis för att det är kul och inte för att tjäna pengar? (Var jag hemsk nu?)
Runtom husknuten på den loppisen såg det ut såhär, underbart vackert.
Vi besökte också friluftsmuséet Mannaminne där jag fick se på bl.a två saker jag verkligen gillar; spårvagnar..
..och neonskyltar! Jackpot!
När vi besökte fiskeläget Bönhamn så fick vi nästan en överdos i hur pittoresk och idyllisk en plats kan vara! Ni ser själv?
Och så tjälknölen, jag måste visa er den! Något jag aldrig hört talas om innan. Köttbiten som ska vara frusen (i detta fallet älg som grannarna där vi bodde hade skjutit i skogen bakom husen) fick långsamt tillagas i ugn i 80 grader under 12 timmar, och sedan fick den ligga ytterligare en halv dag i saltlake. Det blev väldigt gott, kompakt, mörkt kött. Jag har nog aldrig provat älg innan, i alla fall inte lokal älg på det här sättet!
Något mer inlägg följer - men snart har jag täckt in hela Norrlands-resan, tror jag.
Kommentera gärna, vad tycker ni? Missade jag något när jag var där? Visst håller ni med om att det är vackert där?
Skriv en rad!
..fanns Wästerlunds Konditori. Tyvärr var det stängt när vi passerade (inredningen såg mycket trevlig ut, vad vi kunde se genom fönstren), men skylten var en stor behållning i alla fall.
En neonskylt i storlek större, ser ni så fin?
Höga Kusten-bron och Ångermanälven. Inte varje dag man ser en bred, stor, mörk älv som skåning.
Vi loppade ju en hel del, bilden här är från en liten loppis nära Nordingrå. Exakt så ska det se ut, tycker jag! Prylar högt och lågt, chans att kunna hitta något riktigt fint då ägarna kanske inte har superkoll utan mest har loppis för att det är kul och inte för att tjäna pengar? (Var jag hemsk nu?)
Runtom husknuten på den loppisen såg det ut såhär, underbart vackert.
Vi besökte också friluftsmuséet Mannaminne där jag fick se på bl.a två saker jag verkligen gillar; spårvagnar..
..och neonskyltar! Jackpot!
När vi besökte fiskeläget Bönhamn så fick vi nästan en överdos i hur pittoresk och idyllisk en plats kan vara! Ni ser själv?
Och så tjälknölen, jag måste visa er den! Något jag aldrig hört talas om innan. Köttbiten som ska vara frusen (i detta fallet älg som grannarna där vi bodde hade skjutit i skogen bakom husen) fick långsamt tillagas i ugn i 80 grader under 12 timmar, och sedan fick den ligga ytterligare en halv dag i saltlake. Det blev väldigt gott, kompakt, mörkt kött. Jag har nog aldrig provat älg innan, i alla fall inte lokal älg på det här sättet!
Något mer inlägg följer - men snart har jag täckt in hela Norrlands-resan, tror jag.
Kommentera gärna, vad tycker ni? Missade jag något när jag var där? Visst håller ni med om att det är vackert där?
Skriv en rad!
Ångermanland, I love you! (Del 3)
Här kommer då fynden från alla loppisar i Ångermanland och Medelpad som råkade ut för oss!
Vi börjar med tre fina vita krukor. Jag har dille på vita krukor och svarta krukfat, det fick A och hans far erfara rätt fort, jag var tydlig med att de gärna fick hjälpa till att spana efter just detta.
T.v en stor Gunilla-kruka från Upsala-Ekeby, den i mitten är från Bo Fajans och den till höger skulle jag också gissa är från Upsala-Ekeby. De mycket naturtrogna växterna i plast är från Lagerhaus och IKEA för jag har inte så bra hand med krukväxter.. än!
Ett väldigt trevligt litet bord, som tur var gick det att plocka isär så att det blev ett platt paket. Det är väldigt smäckert och har fina mässingsskruvar med brickor. Träslaget är inte så mörkt som mina övriga möbler i teak, jag tycker det är tilltalande.
Jag är väldigt nöjd med tuppen, stor och färgglad är han och han kommer att lysa upp ännu ej vald plats i lägenheten till påsk. Han inköptes på loppisen i Viksjö gamla skola, Ångermanland. Jag rekommenderar den varmt, den var stor och välfylld!
Den prickiga gardinen ska bli kuddar till soffan i måtten 50x50 cm.
De härliga häftena innehåller tidningsnotiser från pärm till pärm.
Hittade den här affischen på Erikshjälpen i Timrå för exakt 68 kr. Jag funderade en stund på den, för jag vill inte ha så mycket mer på väggarna här men den är inte så stor, ca 60x40 cm. Nertill står det "Nybrogatan i Sundsvalls Stenstad. Utsikt från Kulturmagasinet. Fotograf Per Myrehed 1986. Förlag: Sundsvalls museum".
Köket har såklart också fått sitt, bara blå och gröna föremål släpps in i köket. Jag fann den här turkosa gamla ölbacken och under färgen kan man tyda texten "Sundsvalls Bryggerier AB".
Krukan från Steninge och passar utmärkt i köket, där den tagit plats i fönstret. Alla svarta krukfat är nog för tillfället slut i södra Ångermanland och östra Medelpad för att jag varit där och köpt upp alla. Nu har jag krukfat så det räcker länge! Steninge-krukan hittade jag på Bengt's Sterbhus Auktioner HB på Västra Allén i Sundsvall, en källare full med fina saker, jag rekommenderar även denna varmt. Rätt höga priser, den kostade 50 kr. Tyget med stora gröna prickar ska bli kuddar till min pinnsoffa i köket.
Kika snart in igen, och skriv gärna en rad!
Vi börjar med tre fina vita krukor. Jag har dille på vita krukor och svarta krukfat, det fick A och hans far erfara rätt fort, jag var tydlig med att de gärna fick hjälpa till att spana efter just detta.
T.v en stor Gunilla-kruka från Upsala-Ekeby, den i mitten är från Bo Fajans och den till höger skulle jag också gissa är från Upsala-Ekeby. De mycket naturtrogna växterna i plast är från Lagerhaus och IKEA för jag har inte så bra hand med krukväxter.. än!
Ett väldigt trevligt litet bord, som tur var gick det att plocka isär så att det blev ett platt paket. Det är väldigt smäckert och har fina mässingsskruvar med brickor. Träslaget är inte så mörkt som mina övriga möbler i teak, jag tycker det är tilltalande.
Jag är väldigt nöjd med tuppen, stor och färgglad är han och han kommer att lysa upp ännu ej vald plats i lägenheten till påsk. Han inköptes på loppisen i Viksjö gamla skola, Ångermanland. Jag rekommenderar den varmt, den var stor och välfylld!
Den prickiga gardinen ska bli kuddar till soffan i måtten 50x50 cm.
De härliga häftena innehåller tidningsnotiser från pärm till pärm.
Hittade den här affischen på Erikshjälpen i Timrå för exakt 68 kr. Jag funderade en stund på den, för jag vill inte ha så mycket mer på väggarna här men den är inte så stor, ca 60x40 cm. Nertill står det "Nybrogatan i Sundsvalls Stenstad. Utsikt från Kulturmagasinet. Fotograf Per Myrehed 1986. Förlag: Sundsvalls museum".
Köket har såklart också fått sitt, bara blå och gröna föremål släpps in i köket. Jag fann den här turkosa gamla ölbacken och under färgen kan man tyda texten "Sundsvalls Bryggerier AB".
Krukan från Steninge och passar utmärkt i köket, där den tagit plats i fönstret. Alla svarta krukfat är nog för tillfället slut i södra Ångermanland och östra Medelpad för att jag varit där och köpt upp alla. Nu har jag krukfat så det räcker länge! Steninge-krukan hittade jag på Bengt's Sterbhus Auktioner HB på Västra Allén i Sundsvall, en källare full med fina saker, jag rekommenderar även denna varmt. Rätt höga priser, den kostade 50 kr. Tyget med stora gröna prickar ska bli kuddar till min pinnsoffa i köket.
Kika snart in igen, och skriv gärna en rad!
Ångermanland, I love you! (Del 2)
Kulturgryningen (länk finns nere till höger bland mina favoritbloggar), det här är till dig (och alla ni andra som är lika förtjusta i gamla hus)!
Här är interiörbilder från det underbara huset jag visade i förra inlägget, det är en loppis så allt är till salu men det är bara öppet när A's far känner för det. (Se gärna förra inlägget också.)
Mmmm, gardinen. 
En av innerdörrarna, här snackar vi genuint slitage.
Kolla plastmattan! 
Jesus satt inne i garderoben. Bokstavligen.
Jag behövde ingen pälsmössa, men det fanns en i fin originalkartong.
Kolla den här plastmattan då, den slår tamejfan den förra!
Genuint slitage igen.
Hallen var mintgrön, och det är som ni kanske vet, min favoritfärg!
Tapeten, tapeten, tapeten! Är den inte underbar? Och kranen?
Det här huset och de underbara omgivningarna var en representativ bit av Ångermanland, men vi var ute på många äventyr och fler inlägg följer där jag bl.a visar vad jag fyndade under resan, så kika snart in igen!
Kommentarer mottages varmast, som alltid!
Ångermanland, I love you! (Del 1)
Jag har varit i Norrland!
Det följer såklart fler inlägg om min härliga resa upp till norr än detta, allt vackert jag sett och upplevt ryms inte på långa vägar i ett inlägg. Var ska jag börja? Jag och min goda vän A gjorde alltså den här resan tillsammans, A's far bor i Härnösandstrakten så vi hade både kost, logi och guidning genom bygden gratis vilket jag är väldigt glad och tacksam över.
Vi hoppade av i Sundsvall efter många timmars tågresa och for sedan med bil norrut och redan då blev jag liksom förälskad i landskapet som susade förbi. Nästa förälskelse kom redan när vi körde upp på gårdsplanen vid A's fars hus. På tomten, förutom bostadshuset, finns en gammal typisk Ångermanländsk korsbyggnad (här är en utmärkt sida för den som är intresserad http://www.byggnadsvard.se/byggnadskultur/korsbyggnader-i-%C3%A5ngermanland) som gjorde att jag kvittrade glatt av förtjusning i flera dagar. Ser ni vilket vackert hus?! Ni förstår väl att denna sorgsna pärla fick mig att tappa andan?!
A's far nyttjar alltså inte huset för boende, utan för loppis! 
Med denna bild av utsikten lämnar vi Ångermanland för nu, i nästa inlägg visar jag hur huset såg ut inuti.. och så kanske ni vill se vad jag köpte där?
Fler inlägg följer - glöm inte kika in snart igen!
Trägen vinner!
Oj, oj, oj vad jag har letat efter glasbehållare till min tomma Reda-hylla sedan jag köpte den i våras. Antingen så har jag inte hittat några alls (trots loppis-besök varje helg, gärna flera stycken) eller så har de jag hittat, varit alldeles för dyra. Själva hyllan kostade en hundring och jag har inte haft lust att ge 50-100 kr per glasbehållare, usch vilken dyr historia det kunde blivit!
Så under Österlen-rundan jag berättade om i det förra inlägget, frågade jag såklart på varje loppis, samma fras "-du har inte möjligen glasbehållare till Reda-kryddhyllor, gärna i klarglas?" och på ett av ställena vi besökte fick jag napp! Den äldre damen som hade loppisen var först lite besvärad och sa att hon visste att hon hade en kartong med sådana men att den kunde vara svår att gräva fram. Jag sa att jag hade all tid i världen och att jag gärna hjälpte till att få fram kartongen. Vi gick ut på hennes lager, men de var inte svåra att hitta utan stod nästan precis innanför dörren till vänster. Jag var helt svart på händerna av smuts när jag hade plockat ut de jag ville ha. Allehanda små otrevliga djur/insekter fanns också i kartongen. Men i alla fall, jag fick med mig 6 st hela och fina behållare i klarglas (märkta IDEAL undertill) för en hundring, vilket bra pris!
Det gäller alltså att inte ge upp, och se vad fint det blev!
Nu fattas jag bara en i mitten nertill, som är hög och smal i formen. Undrar hur lång tid det tar att hitta en sådan! Har ni en till övers så skriv gärna i kommentarsfältet, måtten är 6.5 x 9.5 cm.
Så under Österlen-rundan jag berättade om i det förra inlägget, frågade jag såklart på varje loppis, samma fras "-du har inte möjligen glasbehållare till Reda-kryddhyllor, gärna i klarglas?" och på ett av ställena vi besökte fick jag napp! Den äldre damen som hade loppisen var först lite besvärad och sa att hon visste att hon hade en kartong med sådana men att den kunde vara svår att gräva fram. Jag sa att jag hade all tid i världen och att jag gärna hjälpte till att få fram kartongen. Vi gick ut på hennes lager, men de var inte svåra att hitta utan stod nästan precis innanför dörren till vänster. Jag var helt svart på händerna av smuts när jag hade plockat ut de jag ville ha. Allehanda små otrevliga djur/insekter fanns också i kartongen. Men i alla fall, jag fick med mig 6 st hela och fina behållare i klarglas (märkta IDEAL undertill) för en hundring, vilket bra pris!
Det gäller alltså att inte ge upp, och se vad fint det blev!
Nu fattas jag bara en i mitten nertill, som är hög och smal i formen. Undrar hur lång tid det tar att hitta en sådan! Har ni en till övers så skriv gärna i kommentarsfältet, måtten är 6.5 x 9.5 cm.
Livsfrämjande loppistur.
"Hypen" kring Österlen, trakterna kring kusten nere i sydöstra Skåne, tycks aldrig avta och efter detta inlägg vet ni också varför. Alla vill bo, verka eller åka på utlykt till Österlen sommartid och vi stadsråttor från Malmö är inte sämre. Klart man vill ut på landet och hitta något genuint. Havet, mysiga restauranger och caféer, gallerier, krukmakare, små byar där stockrosor klättrar uppåt husväggarna.
Så vi tryckte in oss i en röd volvo och gjorde denna livsfrämjande utflykt i söndags.
Det finns loppisar och antikbodar i nästan varje by (och utanför/mellan byarna) och det var såklart främsta skälet till att vi åkte! De två följande bilderna är från Hammenhög, en mysig liten ort som har både frisör och fik med 50-talsinredning. Tyvärr var ingetdera öppet när vi passerade.
En espressobar med tydligt retrostuk dök upp mitt ute i ingenstans, Lula's Espressobar i Östra Hoby.
Möblerna utanför huset väckte starkt ha-begär, speciellt stolarna. Vi var väldigt hungriga, men då de bara hade kaffe, glass och cigarrer så for vi vidare i vår jakt på en rejäl lunch.
Åh, jag dog lite över detta stilleben bakom ett hus. Är det inte underbart, så säg?
Vimplarna, trädgårddstolarna, den blommiga duken som inte blåser bort med hjälp av stenens tyngd!
Lunchen intogs i Simrishamn, jag valde en mycket god skånsk äggakaga med fläsk och lingon.
Vi avslutade dagen efter ett tiotal loppisar och antikbodar, lunch, glass och allt möjligt i Stenshuvuds Nationalpark en bit norr om Simrishamn. En helt oförstörd plats som var bedövande vacker. Vi var alldeles ensamma där, tur att ingen annan hittade dit under vår stund så att vi bara fick uppleva det här.
Mina fotsteg i sanden.
Vad inköptes på loppisarna? Kanske undrar ni? Det kommer, det kommer.
Kommentarer kring Österlen-rundan mottages varmast!
Så vi tryckte in oss i en röd volvo och gjorde denna livsfrämjande utflykt i söndags.
Det finns loppisar och antikbodar i nästan varje by (och utanför/mellan byarna) och det var såklart främsta skälet till att vi åkte! De två följande bilderna är från Hammenhög, en mysig liten ort som har både frisör och fik med 50-talsinredning. Tyvärr var ingetdera öppet när vi passerade.
En espressobar med tydligt retrostuk dök upp mitt ute i ingenstans, Lula's Espressobar i Östra Hoby.
Möblerna utanför huset väckte starkt ha-begär, speciellt stolarna. Vi var väldigt hungriga, men då de bara hade kaffe, glass och cigarrer så for vi vidare i vår jakt på en rejäl lunch.
Åh, jag dog lite över detta stilleben bakom ett hus. Är det inte underbart, så säg?
Vimplarna, trädgårddstolarna, den blommiga duken som inte blåser bort med hjälp av stenens tyngd!
Lunchen intogs i Simrishamn, jag valde en mycket god skånsk äggakaga med fläsk och lingon.
Vi avslutade dagen efter ett tiotal loppisar och antikbodar, lunch, glass och allt möjligt i Stenshuvuds Nationalpark en bit norr om Simrishamn. En helt oförstörd plats som var bedövande vacker. Vi var alldeles ensamma där, tur att ingen annan hittade dit under vår stund så att vi bara fick uppleva det här.
Mina fotsteg i sanden.
Vad inköptes på loppisarna? Kanske undrar ni? Det kommer, det kommer.
Kommentarer kring Österlen-rundan mottages varmast!
För bra för att vara sant!
Här kommer då historien om när jag fann Paprikan (och allt det andra)!
Jag följde med min faster och farbror ut på landet i lördags, med siktet inställt på deras idrottsförenings stora årliga loppis. Vi gick in en timme innan de öppnade, och betalade inget inträde för att de ju skulle stå och sälja där. Allt var redan framplockat på borden och stora mängder möbler, lampor och mattor hade placerats ut på gräset, i väntan på att få nya ägare.
Först kom en tonårskille fram till mig och upplyste om att jag inte fick komma in förrän kl 13, men jag förklarade att jag gått in med min faster och farbror som skulle stå och sälja kläder och textilier. Han opponerade sig inte utan försvann igen.
Plötsligt hittade jag en svartvit sockerströare (Colorado?) från Gustavsberg, i helt skick med bottenpluppen kvar, raskt följt av fyra cigarettbägare från Upsala-Ekeby ur serien Pepita, och därefter också ett stort helt fajansfat med handmålade sommarblommor signerat Rörstrand, Stålhane.
Jag hade snart gått varvet runt, när det gällde prylarna, då jag fick ögonen på Paprikan. Jag släppte den inte med blicken sedan. Den utmärkte sig ibland det andra på bordet, men stod lite skymd av en stor gryta eller kantin.
Två sura fotbollsmorsor i 40-årsåldern hade då fått syn på mig, undrade vem jag var och varför jag gick och höll i saker innan de öppnade (klockan var då 12.15 kanske). Jag förklarade vänligt att jag fått gå in med mina släktingar som stod i klädtältet, och att jag var lite intresserad av sakerna höll i. De var två riktiga rivjärn och menade beskt att jag minsann inte fick komma där och plocka saker innan de öppnade, utan att jag skulle sätta ner sakerna på bordet igen och vänta till kl 13.00 då grindarna öppnades för övriga besökare.
Jag tjafsade en stund med dem (för hur ofta hittar man en Paprika och allt det andra?) och menade att jag sätter ner sakerna men då kan jag ju stå framför dem i trekvart och sedan plocka dem när grindarna öppnats och övriga besökare rusar in. Det skulle ju inte spela någon roll, jag skulle ju ändå hinna ta dem innan någon annan!
Den ena fotbollsmorsan hyvlade av mig med "- du, nu sätter du ner grejerna så är det slutdiskuterat!) så jag satte ner alltihop och började vänta.
Det var 25 grader varmt, otroligt kvavt och åskan hängde verkligen i luften under den hemska trekvart jag fick vänta på att klockan skulle bli 13.00. En fotbollsfarsa från föreningen hade fått i uppdrag att plocka ut "det som var värdefullt" och så skulle en auktion hållas med dessa föremål kl 15. Han gick flera varv runt bordet och mitt hjärta hoppade upp i halsgropen varje gång han passerade Paprikan, men han missade den varje gång.
När klockan slog 13 fick jag för första gången i mitt liv se folk springa in på en loppis som om det gällde livet, för att få fynda. Jag var ju redan vid bordet och jag ryckte Paprikan, Stålhane-fatet, Pepita-bägarna och sockerströaren fort som tusan, redan hade de som rusat in nått bordet trots att det bara gått 5 sekunder sedan grindarna öppnades.
Priset kanske ni undrar över, efter denna långa utläggning? 50 kr för alltihop, föreslog den icke-aggresiva lite trevligare fotbollsmorsan som stod mittemot mig på andra sidan bordet. Hon hade fått 400 kr om hon hade velat, det var allt jag hade med mig!
Här följer lite bilder! Stålhane-fatet först. Är det någon av mina trevliga läsare som vet vad de små förkortningarna betyder (förutom C.H.S då!) så får ni gärna upplysa oss andra i kommentarsfältet!
Sockerströaren och Pepita-bägarna. Jag gillar ju Upsala-Ekebys brungrå gods med vit glasyr, som Pepita (just cigarettbägaren tillverkades 1954-56 i design av Ingrid Atterberg) är, och även Paprika, men jag kommer nog att sälja sockerströaren och Stålhane-fatet. De kan nog glädja någon annan betydligt mer.
Och så till sist, det bästa såklart! Paprikan. Jag skulle kunna bädda ner den bredvid mig i sängen för att jag är så förtjust i den, men då skulle den trilla ner på golvet, gå sönder och jag skulle få skylla mig själv för att jag var så urbota dum som bäddade ner en dyrbar vas i sängen. I vilket fall så har jag velat ha en vas ur den här serien länge, men aldrig köpt någon för de är ju som bekant rätt dyra.
I alla fall, konstgodsserien Paprika i design av Anna-Lisa Thomson tillverkades av Upsala-Ekeby 1948-62 och trots Thomsons bortgång 1952 blev den en riktig långkörare som kom att finnas i sortimentet i tio år till.
Kommentarer mottages varmast, jag vet att det var väldigt mycket text i början men jag ville verkligen dela med mig av historien om mitt livs hittills bästa fynd!
Upplysningar om Stålhanes produktion av blommiga fajansfat mottages också varmast. Jag är själv helt ny på det området..
Jag följde med min faster och farbror ut på landet i lördags, med siktet inställt på deras idrottsförenings stora årliga loppis. Vi gick in en timme innan de öppnade, och betalade inget inträde för att de ju skulle stå och sälja där. Allt var redan framplockat på borden och stora mängder möbler, lampor och mattor hade placerats ut på gräset, i väntan på att få nya ägare.
Först kom en tonårskille fram till mig och upplyste om att jag inte fick komma in förrän kl 13, men jag förklarade att jag gått in med min faster och farbror som skulle stå och sälja kläder och textilier. Han opponerade sig inte utan försvann igen.
Plötsligt hittade jag en svartvit sockerströare (Colorado?) från Gustavsberg, i helt skick med bottenpluppen kvar, raskt följt av fyra cigarettbägare från Upsala-Ekeby ur serien Pepita, och därefter också ett stort helt fajansfat med handmålade sommarblommor signerat Rörstrand, Stålhane.
Jag hade snart gått varvet runt, när det gällde prylarna, då jag fick ögonen på Paprikan. Jag släppte den inte med blicken sedan. Den utmärkte sig ibland det andra på bordet, men stod lite skymd av en stor gryta eller kantin.
Två sura fotbollsmorsor i 40-årsåldern hade då fått syn på mig, undrade vem jag var och varför jag gick och höll i saker innan de öppnade (klockan var då 12.15 kanske). Jag förklarade vänligt att jag fått gå in med mina släktingar som stod i klädtältet, och att jag var lite intresserad av sakerna höll i. De var två riktiga rivjärn och menade beskt att jag minsann inte fick komma där och plocka saker innan de öppnade, utan att jag skulle sätta ner sakerna på bordet igen och vänta till kl 13.00 då grindarna öppnades för övriga besökare.
Jag tjafsade en stund med dem (för hur ofta hittar man en Paprika och allt det andra?) och menade att jag sätter ner sakerna men då kan jag ju stå framför dem i trekvart och sedan plocka dem när grindarna öppnats och övriga besökare rusar in. Det skulle ju inte spela någon roll, jag skulle ju ändå hinna ta dem innan någon annan!
Den ena fotbollsmorsan hyvlade av mig med "- du, nu sätter du ner grejerna så är det slutdiskuterat!) så jag satte ner alltihop och började vänta.
Det var 25 grader varmt, otroligt kvavt och åskan hängde verkligen i luften under den hemska trekvart jag fick vänta på att klockan skulle bli 13.00. En fotbollsfarsa från föreningen hade fått i uppdrag att plocka ut "det som var värdefullt" och så skulle en auktion hållas med dessa föremål kl 15. Han gick flera varv runt bordet och mitt hjärta hoppade upp i halsgropen varje gång han passerade Paprikan, men han missade den varje gång.
När klockan slog 13 fick jag för första gången i mitt liv se folk springa in på en loppis som om det gällde livet, för att få fynda. Jag var ju redan vid bordet och jag ryckte Paprikan, Stålhane-fatet, Pepita-bägarna och sockerströaren fort som tusan, redan hade de som rusat in nått bordet trots att det bara gått 5 sekunder sedan grindarna öppnades.
Priset kanske ni undrar över, efter denna långa utläggning? 50 kr för alltihop, föreslog den icke-aggresiva lite trevligare fotbollsmorsan som stod mittemot mig på andra sidan bordet. Hon hade fått 400 kr om hon hade velat, det var allt jag hade med mig!
Här följer lite bilder! Stålhane-fatet först. Är det någon av mina trevliga läsare som vet vad de små förkortningarna betyder (förutom C.H.S då!) så får ni gärna upplysa oss andra i kommentarsfältet!
Sockerströaren och Pepita-bägarna. Jag gillar ju Upsala-Ekebys brungrå gods med vit glasyr, som Pepita (just cigarettbägaren tillverkades 1954-56 i design av Ingrid Atterberg) är, och även Paprika, men jag kommer nog att sälja sockerströaren och Stålhane-fatet. De kan nog glädja någon annan betydligt mer.
Och så till sist, det bästa såklart! Paprikan. Jag skulle kunna bädda ner den bredvid mig i sängen för att jag är så förtjust i den, men då skulle den trilla ner på golvet, gå sönder och jag skulle få skylla mig själv för att jag var så urbota dum som bäddade ner en dyrbar vas i sängen. I vilket fall så har jag velat ha en vas ur den här serien länge, men aldrig köpt någon för de är ju som bekant rätt dyra.
I alla fall, konstgodsserien Paprika i design av Anna-Lisa Thomson tillverkades av Upsala-Ekeby 1948-62 och trots Thomsons bortgång 1952 blev den en riktig långkörare som kom att finnas i sortimentet i tio år till.
Kommentarer mottages varmast, jag vet att det var väldigt mycket text i början men jag ville verkligen dela med mig av historien om mitt livs hittills bästa fynd!
Upplysningar om Stålhanes produktion av blommiga fajansfat mottages också varmast. Jag är själv helt ny på det området..
Min nya älskling!
Jag vill, vill, vill vara med på bloggen nu, nu, nu säger den här snyggingen som blev min idag. Osannolikt och otroligt nog kan man tydligen fortfarande fynda en sådan här för en spottstyver. Ni känner säkert igen den?
Jag ska förtälja hela historien så fort jag har tid, och fotografera de andra sakerna som bakades in i köpet, och det var inga dåliga grejer det heller!
Kika snart in igen!
Jag ska förtälja hela historien så fort jag har tid, och fotografera de andra sakerna som bakades in i köpet, och det var inga dåliga grejer det heller!
Kika snart in igen!
