So long, old friend.
Min älskade lilla Konica Revio med 4 megapixel anno 2004 har gett upp och kastat in handduken, fast liksom ofrivilligt. Den har tagit alla bilder ni sett på bloggen, jag har mellan 10.000 och 20.000 bilder den tagit i mitt arkiv och vart jag än åkt har den hängt med.
Det här är den sista bilden den tog. Jag bad en förbipasserande man att ta en bild på mig och mina retrovänner när vi besökte Nostalgibyn i Hosta, men han råkade tappa den i marken och den går inte att reparera.
Från vänster Eli - Femtiotalsjakten, Benny - Porslinsbloggen, Yvonne - 50-talskeramik, jag själv i prickig klänning och raggarväst och Jan - Form55.
So long old friend, jag glömmer dig aldrig!
Tack för alla fina bilder du gett mig!
Tack för att ditt utomordentliga uppladdningsbara batteri som stått pall för att ta flera hundra bilder på en dag utan att ta slut!
Tack för att du varit så tålig, både mot hårda tag och mot ösregn, snö, allt möjligt!
Tack för allt!
Jag söker små svarta stringgavlar!
Hjälp mig nu, kära läsare, och sprid!
Jag söker 3 st små svarta stringgavlar, i en mindre storlek än standardgavlarna. Bredden är 20 cm som men längden är mellan fästena endast 51, möjligen 52 cm.
Har du en, två eller tre att sälja? Har du sett sådana någonstans, vet du någon som har sådana men säljer dem?
Kommentera isåfall hemskt gärna en rad eller maila mig, min e-mail finns om du klickar vid den lilla pratbubblan där det står "Jag vill gå på loppis".
Torpsemestern!
Jag är ju ingen sol- och badsemestertyp. Sådana semesterbilder kommer alltså aldrig att dyka upp här. Jag är en femtiotalsspätta och åkte för några dagar sedan på minisemester till ett torp i nordöstra Skånes skogar utan el och varmvatten.
Tiden stannade och tog några steg tillbaka. Jag var härligt avslappnad, hade gummistövlar och förkläde, grävde upp potatis, plockade blåbär och spelade kort på kvällen i fotogenlampornas sken.
Långt till närmsta granne..
..och naturligtvis ett utedass. Det var minsann längesedan jag var på ett!
Morgontoaletten gjordes här, med hjälp av hink, skopa, tvättfat och tvål.
Ni kanske vill se interiören också? Torpet är byggt ungefär 1860 men utbyggt med en köksdel på 1940-talet. Här är det lilla ljusblå köket..
..med svärmors nyplockade sommarbukett på bordet. Notera innertaket i masonit, typiskt från tiden då köket byggdes till.
På väggen, en bild på idyllen. Vi behövde ju egentligen ingen teckning på det, för vi var ju i en.
Bonaden hade lagats och restaurerats till sin forna glans, så vacker.
Köksskåp med skjutluckor och trettiotalskaffeburk.
En av kökets två ljuskällor framför saltskäpporna med småplock i.
Trådkrok, handmålat blåbärsris och danskt mynt från 1924 upphittat under verandan.
Fotogenlampan, den enda ljuskällan om kvällarna..
..och väckarklockan som hjälper en upp på mornarna. Om man inte väcks av ljuset, förstås. Rullgardiner är ju alldeles för modernt!
I salen står det förutom matsalsmöblemanget även sängar. Ibland blir det mycket folk på torpet och då kommer alla sängar väl till pass.
Infärgat lin i allsköns kulörer hängde dekorativt på väggen. Notera också den fina kudden.
Förr i tiden, rummet där separatorn till mjölken stod. Nuförtiden, minisovrum med tomatröd lackfärg på väggarna och väldigt tidstypiska sängkläder. Detta var svärmors rum när hon var liten och var på besök, hon är född 1960. Torpet ägs av min livskamrat M:s släkt.
Vi kollade även in stallet, vinden och logen. På vinden fann vi decimalvåg tillskriven Lindells i Jönköping..
..och en fantastisk korgstol av okänd tillverkade. Karbidlampan användes under kriget.
Blåbären jag skrev om i början. Bättre några blåbär i korgen..
..än tusentals i skogen! Vi hade dem till efterrätt på kvällen.
Vilka härliga dagar jag haft! Jag rekommenderar varmt en helg i ett torp utan smartphones, TV och datorer.
Lördagens utflykt till Tryde.
I Tryde strax norr om Tomelilla finns ett nostalgicafé och 1950-talsmuseum på över 1800 kvm med gott om fina uppbyggda miljöer och fordon. På deras hemsida kan man även läsa att de ordnar musikuppträdanden, bilträffar och hyr ut stugor till de som önskar att övernatta. Jag har varit sugen på att besöka det länge och fick i lördags äntligen chansen, så häng med!
"- Välkommen till Tryde, fröken! Och vad får det lov att vara idag?" viskade den något läskige men säkert vänligt sinnade mannen bakom disken.
Titta på hans förträffliga utbud. Vad mer kan man önska?
Ett par steg bort satt en annan fröken på frisersalongen. Kanske fick hon sitt hår ondulerat.
I köket höll den unga blonda hustrun på att plocka fram fikat..
..lagom till hennes makes hemkomst. En hel del koppar fanns på plats i vitrinskåpet. Titta, där är ju maken på ingång!
Vem skulle inte vilja plocka fram fika hela tiden i ett kök som det nedan? Notera väggklockan, paradhandduken, kylskåpet och de mintgröna lutande skjutluckorna. Åh, ljuva nostalgi.
Undrar var den unga hustrun köper sina matvaror, hos den något läskige mannen i början eller hos den svarthåriga kvinnan i randig städrock i den konkurrerande lanthandeln?
Man kunde i alla fall proviantera för bilsemestern hos dem båda!
En fin samling radioapparater fanns att beskåda..
..och ett gäng husvagnar från tiden. Här är en titt..
..in i ett par av dem. Störde en stackars liten grabb som skulle gå och lägga sig..
..och i den duvblå Amazonen i originalskick från 1966 syntes ingen till, kanske hade de..
..stött på konstapeln just som han undersökte kördugligheten på en Ford Anglia från -61?
Femtiotalsentusiaster, åk till Tryde! Vägbeskrivning finns på hemsidan jag nämnde längst upp i inlägget.
Stället drivs av privatpersoner och har väldigt generösa öppettider under sommaren. Jag åt hemgjord mumsig räkmacka och drack Coca-Cola ur gammaldags liten glasflaska!
Det perfekta uppläggningsfatet Petri.
Ja, säg, är det inte? Så förbaskat snyggt att jag öppnade det stora facket på portmonnän. Det brukar jag ju inte göra, de som känner mig vet att jag mest handlar när det är loppisprisnivå, annars får det vara.
Jag har några andra uppläggningsfat i skåpen men det blir Tradera för deras del. Efter "Petri" behöver jag inga andra.
Visst känns dekoren väldigt Marianne Westman (som ligger bakom några av Rörstrands mest välkända serviser "Mon Amie" och "Picknick")?
Både jag och säljaren tyckte det i alla fall. Lite "My Garden" över den, och förstås, lite "Picknick".
Vad tycks? Kommentera gärna! Det är ju inte varje dag jag köper porslin. Och det är verkligen inte varje dag man snubblar över ett så läckert uppläggningsfat, eller vad säger ni?
Allt det gamla goda besöker; Rörums Retro.
Det här är Rörum, kanske den mest idylliska plats jag besökt. Som ni ser, framgår det av bilderna! Orten ligger vid riksväg 9 ungefär en mil norr om Simrishamn.
I den söta lilla kyrkbyn ligger butiken Rörums Retro som öppnade i våras. Följ med dit, men först ett gäng miljöbilder. Den här bloggen vore inte den här bloggen utan bilder på vackra omgivningar.. hehe!
Vitputsade fasader med blå fönsterfoder och dörrar är väldigt skånskt, österlenskt, danskt och bornholmskt.
Naturen påminner lite om Brösarps Backar, som ligger ungefär en mil därifrån.
Förutom de vitputsade husen är det även mycket trähus, här ett med ett och vackert och levande rött taktegel. Prunkande trädgård är ett måste.
Utsikt man hade kunnat vänja sig vid. Lätt.
När jag dök på det här, så visste jag att jag var framme.
Trevliga Jessica och Mikael som tog emot mig varmt och till och med bjöd på lunch driver butiken i sitt sommarhus, som de beskriver som ett resultat av mångårigt samlande.
Förutom ett noga utvalt, färgglatt och trevligt utbud med tonvikt på 1950, 60 och 70-talen fanns det lite trasmattor, lerkrukor och bolstervar för den som kanske inreder sitt sommarhus i trakten.
Trots alla mysiga sommarhusprylar utanför, så är det ju inne i butiken det börjar klia i fingrarna. I mitt fall kan det klia rejält av kockumsemalj, stringblombord..
..och krukor, främst Upsala-Ekebys vita. Jag hade alla redan, så det blev inte krukor som fick följa med hem denna gång.
Det kliade också av Gefles och Helmer Ringströms servidekor "Kryss" med blå rand, på tallrikstraven nedan. Har inte sett dem tidigare. Ville hemskt gärna ha en trave men avstod.
En väldigt snygg mintgrön plastbandslampa stod längst in i lokalen.
Vid en närmare titt i porslinshyllan..
..fann jag Rörstrands "Bimbo" och "Fiesta". Två rysligt snygga dekorer.
Gefles "Krokus" faller mig inte riktigt lika mycket i smaken som t.ex det jag visade ovan. Då gillar jag..
..den här bättre. Den är lite Marianne Westmansk, lite släkt med "Verdura" från Rörstrand, tycker jag.
Det fanns mer hyllmetrar, där bland annat stod några alster ur Mari Simmulsons produktion för Upsala-Ekeby.
I fönsterkarmen var det väldigt tyskt, upplevde jag. Håller ni med?
Hyllan med textilier vad välfylld vid mitt besök..
..men det var även alla andra hyllor! Här en Kulan-askkopp i sällskap av Entré-servisdel och tyskt femtiotalsfat.
Återigen, något för dem med sommarhus.
Timo Sarpanevas gjutjärnsgryta med trähandtag i sällskap av sextiotalsbricka och Berså-uppläggningsfat.
Gillar ni vad ni ser? Ta då en tur till Österlen och idyllernas idyll - Rörum.
En kommentar eller två är som vanligt uppskattade!
En åktur att minnas. Tack, Bengt-Åke!
Det här är Bengt-Åke och i hans turkosa pärla från 1959 som jag i lördags fick äran att åka i!
Jag besökte årets upplaga av Palmträffen i Trelleborg..
..och på kvällen önskade vi att ta oss från stan ut till en efterföljande fest hos en bilklubb. Vi såg bussen puttra runt några gånger innan vi tog mod till oss och bad artigt om en åktur.
Bengt-Åkes fantastiska turkosa buss i originalskick såg dagens ljus 1959 och trafikerade den lilla orten Bjursås som ligger mellan Falun och Rättvik i Dalarna. Bengt-Åke har inrett med tidsenlig rekvisita som resväskor..
..bilkartor, veckotidningar..
..och en transistorradio som står för underhållningen under lite längre sträckor.
Tekniska specifikationer prydligt berättade.
Det var en fröjd för mig att se bussen köra omkring.. och att få stiga in i den och åka en tur i den var fint som snus, riktigt jäkla fint! Aldrig förr har jag satt min fot i ett så läckert åkdon.
Tack Bengt-Åke för att jag och mina (öldrickande) tre vänninor frick chansen i lördags! Detta kommer vi sent att glömma!