Alla mina blomkrukor.
Vi börjar med att kika på två små Rörstrands-krukor med rasande läckert mönster. Tänk om man hittade dem i en större storlek! Det där är precis min typ av kruka. Köpte dem av Eli på Femtiotalsjakten efter att jag sett dem på hennes blogg, hon hade loppat dem för 5 kr/st och jag tvekade inte att maila henne och fråga om jag fick köpa dem och det fick jag. De är i minsta laget så det har varit lite svårt att hitta passande plastväxter till dem.
Bredvid dem en stor vit Upsala Ekeby-kruka som jag också tycker är rasande läcker. Den förekommer även i ljusgrönt och ljusgult i några olika storlekar.
Vi fortsätter med en annan riktig snygging. Den här hittade jag för några månader sedan i en antikaffär, där ägaren i hade sina pennor och saxar i den på butiksdisken. Den är omärkt men med ett tydligt tulpanmönster. Kanske ingår den i någon serie, har ni sett den innan?
Bredvid den en sober vit Gabriel-kruka med dekornamnet Ideal. Den är också omärkt men i en kommentar på inlägget där jag nyss hade köpt den, berättade att den var därifrån. Ända uppe i Sundsvall fyndade jag den i somras och jag gillar den skarpt.
Till vänster nedan en favorit sedan länge, för just den modellen har jag inte sett innan. Den bär en tjusig Bo Fajans-stämpel undertill och inuti en ännu tjusigare gul ros i plast.
Svärmorstungan i plast passar utmärkt i min Norrlandsfyndade vita Gunilla-kruka från Upsala Ekeby i den största storleken.
Egentligen har de här två ränderna på fel håll, för min smak. Men de är ju vita och märkta Bo Fajans. Jag kanske börjar gilla dem mer och mer, vem vet? Den ena hittade jag på Österlen och den andra i Ångermanland.
Jag har faktiskt en kruka i plast också, den är ju så fin i mönstet och så har den varit min mormors. Hon gick bort innan jag föddes men en gång i tiden har den stått i hennes fönster, säkert med en röd pelargon i.
Till höger om den, ett tiokronorsfynd från Erikshjälpen. Omärkt men snygg. Visst är den?
Den blå pärlhyacinten bor i en vit Gunilla-kruka från Upsala Ekeby i den minsta storleken och en timjanplanta (tror jag det ska föreställa, vad tror ni?) står i en av mina finaste krukor, ur serien City i design av Hjördis Oldsfors för Upsala Ekeby.
Den grå från Rörstrand har hängt med länge, och jag kommer nog aldrig att göra av med den. Vacker färg och vackert mönster. Bra storlek.
Den vita från Upsala Ekeby har ett dekornamn tror jag, och den ser man ibland i brunt eller koboltblått. Fyndad på auktion i det inre av Småland, härligt.
Två Lena-krukor från Upsala Ekeby i två olika kulörer. Jag undrar när den kulören kom, egentligen känns den lite för sen för mig men jag fick den gratis och grått är ju så vackert!
Över tröskeln till köket kommer som bekant bara föremål i blått och grönt. Rysligt snygg rutig kruka inköpt i Markaryd i somras, omärkt men det kvittar när den är såhär snygg. Till höger en turkos Steninge-kruka. Vilken färg, eller hur? Också fyndad i Norrland, tillsammans med alla de svara krukfaten. Inga svarta krukfat måtte ha funnits kvar efter att jag dammsugit södra Ångermanland runt Höga Kusten och östra Medelpad kring Sundsvall grundligt efter dem, haha! Fick med mig 10-15 st hem i alla fall.
Bo Fajans igen. Två syskon, ett litet och ett stort. I en vacker dimlila färg.
Nu vill jag såklart ha kommentarer. Vilka av dem har ni själv, vilka gillar ni, vilka gillar ni inte?
Har ni någon vit kruka jag ännu inte har, att sälja till mig? Jag söker bl.a Upsala Ekebys vita kruka ur serien Adria.
Kommentera gärna en rad eller två!
Trevlig helg, Blaupunkt Derby!
Jag köpte radion för några år sedan på Magazin 13 (Roslagsgatan, Stockholm), den var inte billig precis men är värd varenda krona. Trots sin ålder har den ett otroligt klart och högt (om man nu önskar det) ljud.
Utan den är hemmet inte komplett, så vi längtar efter dig och saknar dig, Blaupunkt Derby! Kom hem snart!
Min retrodukning, at last..
Karotten är från Rörstrand och är märkt "Pytt", jag har sett den i turkos också vilket onekligen hade passat bra i mitt blågröna kök men som sagt, en gång i tiden var färgtemat gult. Saftglaset kostade 5 kr på Erikshjälpen någon gång i avlägsen dåtid, ungefär när jag föredrog gult i köket. Glaset fick många fina kommentarer sist det syntes här, förresten!
Kaffekoppen är en Gustavsberg, får man anta, för jag hittade den i en fyndlåda när jag besökte Gustavsbergs porslinsfabrik för några år sedan. I ett hav av trasigt porslin låg den, först hittade jag fatet och sedan koppen! Jag gillar den skarpt. Tekoppen ärvde jag efter farmor, det är en namnlös Rörstrandskopp. Assietten med grå/svart bård köpte jag på loppis i Berlin i somras. Tror jag gav 50 eurocent för den, ca 5 kr?
Sist men inte minst, det stora matta gula keramikfatet är djupstämplat Ekeby och de trevliga besticken (en hel uppsättning) fick jag när jag råkade gå förbi en prylbod som lade ner för att ägaren gått bort. Detta var i Allt det gamla godas barndom, februari eller mars i år.
Vad skulle man äta på den här underliga dukningen, tro? Haha.
Ni gissade rätt..
Finns det någon plast-expert där ute? Den måste ju inte vara svensk, kanske är den dansk, tysk eller italiensk? Tyvärr är den inte märkt i botten.
Den har tagit plats i köket där den harmonierar med färgtemat. Hjärtan på tråd i krukan bredvid ser kanske ut att bli näste man till vattning, men den är av 100% plast den också, så det kommer inte att behövas!
Tänk att min ring är en Kaplan!
På ett antikforum hittade jag följande;
"GK-smycken (betyder Golde Kaplan) låg i Västberga, Stockholm.
Innan Kaplans Auktioner blev auktionshus var det en fabrik som hette GK-smycken i Västberga. GK betydde Golde Kaplan, farmor till dagens innehavare. Det var i varje fall vad Rolf Kaplan, far till nuvarande ägare, berättade för mig en gång när jag frågade vad hans mor hette. Golde föddes som Golde Weitzman i Finska Åbo 1906, men flyttade till Sverige som barn och bodde i Stockholm till 1992 där hon avled 86 år gammal. Hon gifte sig 1930 med Nathan Kaplan.
Tillsammans startade de GK-smycken. Golde stod nog "bara" för namnet men var en mycket duktig affärskvinna. Nathan kom till Sverige från Ryssland tillsammans med sina bröder som hade redan tidigare etablerat sig i Sverige. Dessa bröder startade en stor konfektionsfirma som hette Kaplans Konfektionsfabrik.
GK-smycken utvecklades sedan av sonen Rolf till att innehålla en butikskedja som hette "Safir" och fanns på Drottninggatan, Götgatan, S:t Eriksgatan och Biblioteksgatan, samt i Finland. Det som finns kvar idag är en stor auktionsrörelse av främst klockor och smycken på Biblioteksgatan i Stockholm och heter Kaplans Auktioner. Rolf kan man fortfarande träffa i butiken, men företaget sköts av hans söner idag.
Om jag kommer ihåg rätt så anlitade GK flera olika designers vid den här tiden och bl.a. den senare kände silversmeden Olle Ohlsson. Jag deltog inte i tillverkning eller formgivning, även om jag besökte fabriken i Västberga. Olle Ohlsson var mycket duktig, men av någon anledning blev inte GK-smycken lika etablerat som t.ex Stigbert eller Borgila."
Där ser man! Visst känner man sig som ett barn på julafton när man lyckats snoka rätt på ett föremåls proviniens?
Moderna i Brösarp, del 2.
Kära läsare, då ska ni som utlovat få se mässans värsting!
Jag hade kunnat ge min högra arm för den här, det här är tamejfan det bästa jag sett på länge och jag har sett mycket!
Här har ni en golvkandelaber i mässing, 1960/70-tal, signerad Hans Agne Jakobsson för Markaryd. Jag älskar hans armaturer, speciellt takkronor med kupor i rökfärgat glas eller klarglas. Jag var så tagen av den att frågan om hur prislappen löd bara försvann. I vilket fall hade prislappen säkert varit för hög för mig denna gång.
Vidare fanns det både golvlampor med plastbandsskärmar och snygga bordslampor i par från Luxus i Vittsjö. Tänk att ha de två senare på två små teakbord på varsin sida om soffan..
..och i bokhyllan lite färgat glas från Gullaskruf. Trolig formgivare Hugo Gehlin, eller vad säger mina kunniga läsare?
Jag hittade en riktigt häftig vattenkanna som enligt säljaren var tillverkad av KER - Kockums Emaljverk i Ronneby. En riktig 1920/30-talare. Kanske något av det äldsta på mässan?
Snyggt njurformat bord, snyggt mosaikbord och snygga (danska?) träljusstakar. 
Tänk om man hade haft ett 50-talscafé, då hade den här kassaapparaten inte suttit helt fel.
Säkert hälften av montrarna visade tidstypiska smycken av hög kvalitet. En del finsk och dansk design men såklart även svensk, signerad Wiven Nilsson, Stigbert, Alton osv.
En bekant till mig tog med vintagekläder, skor och accessoarer till mässan. Jag har handlat på second hand i många år och uppskattar såklart att bättre begagnade modevaror tar steget in på antikmässor. Här ser ni hans exponering av skor, glasögon och klockor.
Vad inhandlades i Brösarp då? Jag köpte bara en enda sak, men den är klockren. Tittade på en del läckra smycken som de ni såg ovan, jag hade gärna haft alla jag provade i min ägo men inget var så pass rätt att jag öppnade min röda portmonnä. Den enda saken jag köpte syns på bilden nedan.
Vad tror ni det är? Gissa gärna i kommentarsfältet!
Svärmor slog till på denna häftiga flaska som enligt säljaren är från Elme Glasbruk i Älmhult. Det lades ned 1970 så detta alster är uppskattningsvis från 1965-70 någonstans. Den hittade direkt sin plats i fönsterkarmen bland hennes andra orangea glasföremål.
Självklart såg vi ett och annat äpple under vår lilla resa, Brösarp ligger ju inte så långt från Kivik.
Här har ni en riktig Österlensk äppellund och löven har ännu inte fallit från träden. Det ser ut som högsommar på bilden trots att den är tagen den 16 oktober!
Blev ni sugna på att gå på mässa? Jag undrar när nästa tillfälle ges här nere i smutsiga södern, vi blir väl lite svältfödda på mässor under vintern. Hursomhelst, kommentera gärna en rad!
Vad tror ni att jag köpte, som syns på bilden?
Moderna i Brösarp, del 1.
..och vi möttes direkt av ett mycket smakfullt utbud. Det var precis i min smak, och säkert många av mina läsares.
Här ser ni först lite Olle Baertling på väggarna och lite Josef Frank på fåtöljerna. Jag är svag för Josef Franks textila mönster för Svenskt Tenn (är inte vi alla det?) och det fanns mer av den varan i denna monter..
..och runt hörnet en Pythagoras-vepa i färgställningen som tilltalar mig mest. Jag har hyllat Sven Markelius textila mönster Pythagoras tidigare, men det tål att göras igen. Jag älskar det, snyggare än såhär blir det inte. Punkt.
Lite mer Josef Frank, varför inte? Kudden är sydd i tyget Nippon. Jag spanade ju lite efter två svarta träljusstakar som de på bordet idag men jag skulle vilja ha dem lite mer högsmala. Foten på de ni ser nedan är lite för vid, tyckte jag.
Ser ni vad snyggt fåtöjlen matchar med kudden som matchar med bordslampan, och så vidare?
Bordslampan är jag osäker på, jag glömde fråga. Kan den vara signerad Greta Magnusson Grossman, Bergboms eller kanske ASEA? Eller inget av det? Upplys gärna mig och andra läsare.
Tyvärr kan jag inte besöka den förträffliga butiken Form Design Scandinavia i Alvesta så ofta längre, sedan jag lämnade Småland för Skåne för ett par år sedan. Det är synd för sådana butiker växer inte på träd, jag önskar dem allt gott och skulle ni ha vägarna förbi lilla Alvesta så besök dem! Den här bilden är i alla fall från deras monter.
Både hos dem och andra hängde det gamla skolplanscher. Ni vet ju alla att de är väldigt populära. Själv skulle jag vilja ha en med växter, inga insekter för jag avskyr insekter.
En anatomi-plansch. Kanske hade den varit häftig på väggen här, hellre det än insekter. Men det blev inte inköpt någon skolplansch denna gång.
Snygg Negro-lampfot också, i design av Ingrid Atterberg för Upsala-Ekeby. Jag är förtjust i många av deras konstgodsserier i det här brungrå godset med vit glasyr.
I glashyllor hos de olika utställarna fanns det mest utsökta inom svensk nittonhundratals-keramik och -glas. Som de här två vaserna i finstämda färger i design av Gunnar Nylund för Rörstrand. Kanske är de unikat? Eller?
Det fanns ett bokbord också. Skulle inte ni precis som jag vilja ha alla böckerna som ligger där? Eller det kanske ni redan har? Den enda jag har i nuläget av de som ligger där är Bruksföremål av plast av Thomas Lindblad.
Det får bestämt bli ett inlägg till om Moderna i Brösarp, vill ni se mer?
I nästa inlägg får ni se mässans värsting (hade jag fått välja ett enda föremål på mässan, oavsett alla dyra och vackra saker så hade jag valt den, det var tamejfan det bästa jag sett på mycket länge!) och vad jag och svärmor köpte!
Kika in snart igen!
Stans finaste port.
Titta på de vackra och välarbetade detaljerna.
Huset är i övrigt lika fantastiskt som porten. Sparsmakat men överlägset, stiligt och helt oförvanskat. Ni ser ju balkongerna och fönsterfodren, här är det funktionalism i absoluta toppklass.
Svårslagen skönhet, eller hur? En liten kommentar är som vanligt uppskattad!
Malmöpärlor del 1; RÅMÅ.
Bättre sent än aldrig! Jag vet ju inte hur många läsare jag har just här i min del av landet, smutsiga södern, men det är absolut dags för en liten guide till Malmös retrobutiker. Retrobutiker och inget annat. Alla butiker jag visar kommer jag att samla under kategorin "Malmöpärlor" som finns strax under "Allmänt".
Var ska vi då börja? Vi börjar med min senaste upptäckt.
Butiken RÅMÅ (Västra Rönneholmsvägen 37) ligger på ett hörn i området Hästhagen. Jag har råkat passera flera gånger utan att det varit öppet men förra helgen tittade jag in och möttes av ett mycket trevligt utbud. Smycken, färgat glas, läckra lampor, plastföremål och teakprylar långt uppåt väggarna. Den trevlige ägaren hade verkligen tagit vara på butikens lilla golvyta och fyllt hyllmetrarna med saker och taket med lampor.
Som ni ser, så hade man kunnat hitta hur mycket som helst här. Denna gången köpte jag dock bara sex galgar i svart galon, som jag visade i ett inlägg nyligen.
Den där ljusblå köksklockan som sällskapar med Röd Aster-tekopparna på bordet hade ju passat i mitt kök, om jag nu inte redan hade en fin klocka. 
Jag är personligen inte så förtjust i Festivo-ljusstakarna eller de blommiga 70-talsburkarna, men det var också det enda i butiken jag inte gillade. Annars, ett härligt och humoristiskt urval!
Trio-serien, en fröjd för ögat. Lampfötterna i glas, speciellt den blå til höger, hade jag gärna haft.
Jag är däremot väldigt förtjust i äldre smycken, det fanns också hos RÅMÅ.
Kan ni gissa vilka mina favoriter var på det här bordet? Den svartgula metalljusstaken och den vita Upsala-Ekeby-vasen med hänkel (jag har en sådan i ljusgrön) såklart!
Pigtittare och tranor i teak.
Hit kommer jag att gå många, många gånger för att hitta något fint till mitt hem eller att ge bort.
Fler Malmöpärlor kommer, en hel serie så kika in ofta! Och kommentera gärna, det gillar jag.
Helt rätt.
Det gör mig lycklig att se små fragment från förr, hur är det för er? Kommentera gärna!
En liten uppmaning.
Lördagens inköp.
Jag klädde nyligen om min pall i hallen, det var första gången i mitt liv jag använde en häftpistol men det gick bra och efter att ha tampats med galonet i ungefär timme så sitter det där nu snyggt. Det var ju framförallt hörnen som var lite kniviga, det förstår ni som gjort det här.
Hursomhelst, idag hittade jag sex fina galgar i svart galon för tio kr/st. Hade redan två så nu har jag åtta. Det är tänkt att de ska matcha ihop med pallen. Kudden är också ett tiokronorsinköp, från någon loppis i somras och den hör liksom hop med pallen, därför är den med på bilden.
Hittade också ett vitt doserat plasthalsband för tio kronor, klockrent! Jag har plasthalsband och plastörhängen i alla tänkbara färger, till alla kläder. Plastsmycken är som ett gift.
Kommentarer mottages varmast, har ni ockå varit på loppis- eller second hand-runda idag? Vad tyckte ni om mina inköp?
Spring och köp!
Jag valde att visa en bild från mitt tidstypiskt inredda 50/60-talskök, och så författade jag en liten bildtext till.
Nya läsare hälsas således välkomna, och kommentera gärna! Det finns relativt få saker som gör den här retrobloggaren så glad som många trevliga kommentarer.
Kika snart in igen!
Min första Bergman.
Efter att ha studerat äldre filmaffischer i ungefär ett halvår är jag nu nästan expert på området och kan då göra uttalandet att just min affisch ser definitivt ut att vara från en bit in på 50-talet (färgerna, regndroppen och regndroppens mönstring) men är ju som jag skrev så tidig som -46.
Jag åkte i den varma härliga eftermiddagssolen (vi har haft fantastiskt väder här nere i södern under veckan, det är nästan som om sommaren kommit tillbaka) till ett gigantiskt blågult varuhus med fyra bokstäver i namnet som säljer allt från köttbullar till skohorn och införskaffade en stor, snygg och framförallt passande ram i formatet 70x100cm.
Det var inte så kul att släpa hem den på stadsbussen, men det är Bergman värd!
Och såhär blev den på väggen. Jag strök faktiskt den innan jag lade den i ramen, tänkte att det nog skulle gå bra och det gjorde det. Lade ett påslakan emellan och hade strykjärnet på den allra lägsta värmen.
Vad tycker ni? Kommentera gärna!
