allt det gamla goda

Jag köpte min älsklingsring på en antikmässa för ett par år sedan och den har knappt lämnat mitt finger sedan dess. Jag föll för den för att den är så stor och därmed tillför lite glamour i vardagen. Visst är det något speciellt med kombinationen silver och bergskristall? Ringen är märkt med årsstämpeln Q9 = 1966, kattfoten och bokstäverna GK. Det ledde in mig på en googling med ett minst sagt intressant resultat. 



På ett antikforum hittade jag följande;

"GK-smycken (betyder Golde Kaplan) låg i Västberga, Stockholm. 
Innan Kaplans Auktioner blev auktionshus var det en fabrik som hette GK-smycken i Västberga. GK betydde Golde Kaplan, farmor till dagens innehavare. Det var i varje fall vad Rolf Kaplan, far till nuvarande ägare, berättade för mig en gång när jag frågade vad hans mor hette. Golde föddes som Golde Weitzman i Finska Åbo 1906, men flyttade till Sverige som barn och bodde i Stockholm till 1992 där hon avled 86 år gammal. Hon gifte sig 1930 med Nathan Kaplan.

Tillsammans startade de GK-smycken. Golde stod nog "bara" för namnet men var en mycket duktig affärskvinna. Nathan kom till Sverige från Ryssland tillsammans med sina bröder som hade redan tidigare etablerat sig i Sverige. Dessa bröder startade en stor konfektionsfirma som hette Kaplans Konfektionsfabrik.
GK-smycken utvecklades sedan av sonen Rolf till att innehålla en butikskedja som hette "Safir" och fanns på Drottninggatan, Götgatan, S:t Eriksgatan och Biblioteksgatan, samt i Finland. Det som finns kvar idag är en stor auktionsrörelse av främst klockor och smycken på Biblioteksgatan i Stockholm och heter Kaplans Auktioner. Rolf kan man fortfarande träffa i butiken, men företaget sköts av hans söner idag.

Om jag kommer ihåg rätt så anlitade GK flera olika designers vid den här tiden och bl.a. den senare kände silversmeden Olle Ohlsson. Jag deltog inte i tillverkning eller formgivning, även om jag besökte fabriken i Västberga. Olle Ohlsson var mycket duktig, men av någon anledning blev inte GK-smycken lika etablerat som t.ex Stigbert eller Borgila."

Där ser man! Visst känner man sig som ett barn på julafton när man lyckats snoka rätt på ett föremåls proviniens?

Denna härliga tidig-höst-lördag har jag spenderat strosande i stans antik- och second hand-affärer, har tappat räkningen på hur många jag hann med så det var en del!

Jag klädde nyligen om min pall i hallen, det var första gången i mitt liv jag använde en häftpistol men det gick bra och efter att ha tampats med galonet i ungefär timme så sitter det där nu snyggt. Det var ju framförallt hörnen som var lite kniviga, det förstår ni som gjort det här.

Hursomhelst, idag hittade jag sex fina galgar i svart galon för tio kr/st. Hade redan två så nu har jag åtta. Det är tänkt att de ska matcha ihop med pallen. Kudden är också ett tiokronorsinköp, från någon loppis i somras och den hör liksom hop med pallen, därför är den med på bilden.

Hittade också ett vitt doserat plasthalsband för tio kronor, klockrent! Jag har plasthalsband och plastörhängen i alla tänkbara färger, till alla kläder. Plastsmycken är som ett gift.



Kommentarer mottages varmast, har ni ockå varit på loppis- eller second hand-runda idag? Vad tyckte ni om mina inköp?

Idag är en stor dag, en ovanlig dag. För idag kommer det andra numret av den suveräna tidningen Hus&Hem RETRO ut, och på sidan 48 hittar ni mig och Allt det gamla goda! Det finns mycket annan trevlig och intressant läsning förutom just sidan 48 så skynda till affärn och köp ett nummer, vetja!



Jag valde att visa en bild från mitt tidstypiskt inredda 50/60-talskök, och så författade jag en liten bildtext till.



Nya läsare hälsas således välkomna, och kommentera gärna! Det finns relativt få saker som gör den här retrobloggaren så glad som många trevliga kommentarer. 

Kika snart in igen!

Jag gillar ju filmaffischer från 1920-50-talen och har länge letat efter en sådan till en av våra väggar som behöver en färgklick. Efter ett halvårs velande slog jag till på en äkta Bergman. Ingmar Bergman, alltså. Filmen heter Det regnar på vär kärlek och är från 1946. Det var innan hans stora genombrott som regissör.

Efter att ha studerat äldre filmaffischer i ungefär ett halvår är jag nu nästan expert på området och kan då göra uttalandet att just min affisch ser definitivt ut att vara från en bit in på 50-talet (färgerna, regndroppen och regndroppens mönstring) men är ju som jag skrev så tidig som -46.

 

Jag åkte i den varma härliga eftermiddagssolen (vi har haft fantastiskt väder här nere i södern under veckan, det är nästan som om sommaren kommit tillbaka) till ett gigantiskt blågult varuhus med fyra bokstäver i namnet som säljer allt från köttbullar till skohorn och införskaffade en stor, snygg och framförallt passande ram i formatet 70x100cm.

Det var inte så kul att släpa hem den på stadsbussen, men det är Bergman värd!

Och såhär blev den på väggen. Jag strök faktiskt den innan jag lade den i ramen, tänkte att det nog skulle gå bra och det gjorde det. Lade ett påslakan emellan och hade strykjärnet på den allra lägsta värmen.



Vad tycker ni? Kommentera gärna!

Jag vet att det blivit väldigt mycket köksrelaterat och väldigt lite annat den senaste tiden här på Allt det gamla goda, och nu blir det ännu mer för äntligen är min Reda-hylla komplett!

Jag köpte den i våras helt tom, bara själva trälådan. Då tänkte jag att det skulle ta ett bra tag att hitta passande glasbehållare i helt och fint skick. Nu är den alltså äntligen komplett, och det tog ju inte ens ett halvår, tack vare min händige/kunnige/påhittige och käre pappa som byggde om den litegrann och tack vare trevliga Alice i Stockholm som hörde av sig i kommentarsfältet och ville sälja glasbehållare till mig efter att jag visat Reda-hyllan här på bloggen senast.

Nu ska ni få se vad fin den blev! 

 

Jag vet inte om ni minns, men jag visade hyllan här på bloggen direkt när jag köpt den. Det lite högsmala facket nertill i mitten fick jag höra att det kunde bli rätt svårt att hitta själva behållaren till, så jag konsulterade pappa som alltid har en smart lösning på mina husliga problem. Han byggde en liten flyttbar vägg, vi har alltså inte gjort någon åverkan på hyllan, inga spik, inga skruvar och inget lim är inblandat. Jag hittade de fyra stora behållarna och två små under Österlen-rundan i somras och sedan hörde Alice av sig och erbjöd mig de två sista.

Jag skulle inte kunna vara mer nöjd! Räknade ut att jag lagt totalt 375 kr på den, exklusive lite material för den flyttbara väggen och exklusive pappas tid.

Så tack pappa och tack Alice för det här! 

Kära läsare, snart är det jul igen! Åtminstone om man tittade på försäljarnas utbud när jag var på loppis den gångna helgen. Har ni också märkt det, eller är det ett lokalt fenomen? Här och var såg jag juldukar, julgransfötter, röda ljus och juldukar. Det börjas tidigt!

Jag samlar naturligtvis på äldre julpynt, från nittonhundratalets första hälft. Skulle aldrig låta nytt julpynt komma över tröskeln! Jag vill ju som ni kanske vet, skapa en känsla av att man kommer in i ett hem som det såg ut för 50-60 år sedan, så jag julpyntar med äkta vara. Inget annat.

Den här trehövdade tomte-ljusstaken hittade jag i söndags, för 20 kr. Underbart knäpp, eller var tycker ni? Den är svår att tidsbestämma. Tittar man på tomtarnas ansikten skulle jag gissa på att den kan vara så gammal som 1920-30 och framåt, men "God Jul"-texten ger mig känslan av en yngre ålder.



Vidare hittade jag två paket smala röda ljus. Hurra! Det är ibland väldigt tufft att försöka hitta smala ljus till äldre ljusstakar, så denna gång hade jag tur..



..och mer tur var att vänta. Jag hittade väldigt många pepparkaksformar för totalt 50 kr. En stor hop som jag ska använda, som är i gott skick..



..och en hop riktigt slitna, lite svartnade i metallen (är det bleckplåt, någon?) som bara ska vara dekoration i köket. Jag fick den smidiga metallringen de hänger i, när jag köpte dem. Perfekt, för inget kunde väl passa bättre?



Har ni också märkt att det börjar dyka upp julsaker på loppisar redan nu i september? Och var tyckte ni om den trehövdade tomte-ljusstaken? Kommentarer mottages varmast!

..jag glömde ju att visa er köksklockan! Jag har länge letat efter en pastelligt ljusblå eller mintgrön klocka, men utan resultat. Eli med den väldigt trevliga bloggen Femtiotalsjakten (länk finns nedan till höger) hade ju turen att hitta tre! 

Så i somras hittade jag en ljusgrå Junghans, och den blev inte alls fel! Jag lyckades deala med mannen i antikaffären så att jag fick den på köpet när jag köpte radion jag visade för ett par inlägg sedan. Jag hittade den bland en massa bråte, glaset saknades och den var helt ingrodd med smuts. Men jag såg potential, tvättade den och lånade ett glas från en av mina arkiverade köksklockor, som jag hade innan jag körde blått/grönt färgtema. Et voilà!



Där sitter den nu och är snygg, den ljusgrå Junghansklockan som fick en andra chans!

Äntligen har vägghyllan jag köpte på loppis i Berlin kommit upp på köksväggen! Jag hittade den en söndagmorgon på loppisen vid Arkonaplatz i stadsdelen Prenzlauer Berg. För 25 € blev den min (nerprutad från 30 €), den överlevde resan hem och nu har den med min pappas verktyg och hjälp äntligen kommit upp. Visst är den fin?



Inuti hyllan finns förbandslådan jag köpte under min härliga lilla resa till Markaryd för ungefär en månad sedan.



Det finns fyra krokar undertill, ett stort plus såklart. Där kan man ju hänga köksattiraljer, och ni som följer bloggen vet kanske att jag alltid håller utkik efter äldre kökskuriosa i blått och grönt. Just nu har en loppisfyndad visp med blått skaft sällskap av ett par gamla pepparkaksformar, min pappas gamla prickiga kaffemugg i emalj och en loppisfyndad tratt.



Ovanpå finns det också utrymme att ställa saker. Ni ser ju själv, hyllan är inte bara fin utan även praktisk! Jag kunde inte motstå den.. den är ju mintgrön! Påsarna köpte jag på antikmässan i Helsingborg i somras, tror bara att jag gav 10 kr/st, och äggkopparna i tenn loppade jag också i somras.



Visst är hyllan ett fynd? Tänk vilken resa den gjort. Från ett trångt inrökt kök i DDR till här, hos mig, i Sverige år 2011. 

Skriv gärna en rad, ni vet var kommentarsfältet är!

Idag blev det kaneldoftande äppelpaj i mitt retrokök, gjord på de här fina mörkröda saftiga Ingrid Marie-äpplena. Notera tallriken, servisen heter Gratina och är designad av Gunnar Nylund för Rörstrand.





Pajen serverades sedan på Berså-assietter och kaffet dracks ur mina namnlösa Rörstrand-tekoppar.





Det var en fika som hette duga, eller vad säger ni? Ni dukar väl med ert retroporslin, även en enkel torsdag som denna?

Tänkte rekommendera er den här underbara boken, "Detaljer hemma" av Annika Huett och Ulf Huett Nilsson. Den är på 191 sidor från bokförlaget Max Ström. Ett måste för retroälskare!

Det är en bilderbok med bilder från olika personliga och annorlunda hem, ingen text förekommer alltså. Och vilka hem sen! Nu ska ni få se.



Det finns både trivsamma kök..









..gamla lampor..



..och lite utemiljöer. Bilderna är, som ni ser, väldigt vackra. Här nedan har man fortfarande kulörta lampor upphängda i träden och trädgårdsmöblerna har inte burits in i förrådet än trots att det är råkall november.



Vidare finns det såväl tapeter..



..som Carl Arne Bregers vattenkanna för Gustavsberg (som jag verkligen vill ha), och äldre julpynt (som jag har mycket fint redan, men inte kan få nog av).



Badrum finns såklart också med, här med ett italienskt badrumsskåp i plast. Jag hade inte tackat nej till det i svart/mintgrönt.



Titta på gabondörren med tidstypiskt handtag.





Snygga stolar finns det mycket av..





..och snygga sovrum. Jag var så avundsjuk på alla fina sängöverkast i den här boken innan jag äntligen hittade mitt rosmönstrade överkast i somras.





Ett avsnitt med arbetsrum finns också, tänk vad fint och funktionellt man kan ha det även om man aktar sig för IKEAs arbetsrumsmöbler!




Bara innehållsförteckningen är såhär snygg! Nu har du ingen anledning att inte gå och köpa den här underbara boken!

Allt det gamla goda vill ju inte vara sämre än många av sina retrobloggarkollegor, så nu följer jag naturligtvis efter och gör ett inlägg om innehållet i mina köksskåp. Vi har inte så mycket köksskåp i vårt lilla trettiotals-kök men jag tänkte i alla fall visa det ena.

Nederst i skåpet finns fyra ljusblå äggkoppar i plast bredvid Colorado-sockerströaren jag fyndade i somras. Den tänkte jag sälja så skriv en liten kommentar vid intresse. Den udda kaffekoppen med svartvit dekor hittade jag i en fyndlåda för 5 kr på Gustavsbergs Porslinsfabriks fabriksbutik. Den är väldigt tunn i godset och jag undrar om den är ny eller gammal. Hursomhelst hittade jag den osannolikt hel i en stor låda med mestadels trasigt porslin, huller om buller. Bakom finns ett fyrkantigt litet Berså-fat och några turkosa små skålar från Syco Keramik och Upsala-Ekeby. Bredvid dem står en loppisfyndad liten Gullaskruf-skål i klarglas ur serien "Randi" i design av Lennart Andersson, och fyra kaffekoppar med modellnamnet "Fyr" av Arthur Percy för Gefle. De mintgröna äggkopparna i porslin framme till höger, har jag också hittat på någon loppis.




Lite längre upp har vi en tillbringare i mintgrön plast i design av Bjarne Bo för AB Plastteknik, den köpte jag på Antikboden i Västertorp för en del år sedan och jag tycker den är en av de saker i mitt kök som verkligen sätter stilen. Den representerar precis det jag tycker om; mintgrönt, plast och 50/60-talsdesign. Framför den, en sockerströare med ljusblått lock märkt West Germany, och en underbar Johansfors-karaff jag hittade på Myrorna nyligen. Jag är väldigt förtjust i den. Bakom den står två blågröna dessertskålar som enligt säljaren heter "Puck" och kommer från Gullaskruf. Dem har vi ätit mycket glass ur! Den ljusgula karotten med svart lock är märkt Pytt och Rörstrand och den har jag även sett i ljusblått. Jag har såklart ett teakställ från Karl Holmberg i Götene (alla har väl minst en teak-pryl från dem hemma?) med salt/peppar/sockerkar med mintgröna lock. 



Jag har bara en Berså-tekopp, vill gärna ha fler men de är som ni säkert vet inte direkt billiga. Ni ser den enda jag har här nedan, ovanpå fem blågröna glasassietter av okänt ursprung. De är köpta på loppis i Småland, som så mycket annat jag äger. Bakom har vi en mintgrön Melitta-kanna som är lite risig i skicket men jag gillar den ändå, och två tunna retro-saftglas. De små blågröna skålarna är från Elme, det är en av mina favoritserier i som heter "Sticka" och designades av Carl-Olof Borgarp. Den vackra ensamma tekoppen fick jag av svärmor en jul med en hyacint planterad i, en mycket trevlig present tyckte jag. Såklart har jag fler äggkoppar i plast, här ett par mintgröna.



Kaka söker maka, då? När jag öppnade de rätt få köksskåp jag har, upptäckte jag de små kakor som söker makar. Det här ensamma Salix-kaffefatet i svart söker definitivt en felfri kopp.



Precis som mina namnlösa 60-talskoppar från Rörstrand. Jag har sex tefat med bara tre tekoppar. Ensamma tekoppar med den här gula randen, felfria, sökes alltså!



Och som jag uttryckte ovan, den underbara Johansfors-karaffen vill jag gärna hitta matchande glas till. Jag vet att de finns, har sett dem och lagt märke till dem innan jag ens hade karaffen. Sitter ni på glas som passar till, skicka en kommentar!



Hoppas ni tyckte det var trevligt med en titt i mitt köksskåp. Kommentera gärna!

Jag har i sommar lyckats komma iväg på flera härliga äventyr, som alla inneburit mycket antikt, loppis och arkitektur. Som ni säkert läst, har jag äntligen varit i Norrland. Det har varit en dröm länge för mig som hittills mest sett gula rapsfält med en och annan vallmo, vilket inte är fel alls för det är väldigt vackert när man kommer ut på landet här i Skåne om somrarna. I alla fall, jag kom äntligen iväg till Norrland, till Ångermanland och i mig såddes nog ett frö för en livslång kärlek till området kring Höga Kusten, där vi höll till.

Här är min finaste bild från den resan.



Jag tillhör kategorin ung stadsbo utan bil och det gör nästan alla andra jag känner, men en söndag hade vi plötsligt en bil och åkte såklart till Österlen, på andra sidan av Skåne. Där är underbart vackert, mycket att se och uppleva.

Här är mina finaste bilder därifrån.





Från fullständigt lugn till den totala motsatsen. Jag har också varit i Berlin. I en hel vecka, och jag får aldrig nog!

Lite bilder på varför jag älskar Berlin.



























Hur har er sommar varit? Kommentarer kring er sommar och min sommar mottages varmast, som ni vet!

Jag hade verkligen tur den här gången också, här ska ni få höra! Jag och min sambo var hos hans härliga farmor och hälsade på. Jag hade snytit mig, skulle slänga pappersnäsduken i sophinken i köket, och råkade öppna fel skåp.
Det var grytskåpet jag råkade öppna istället och där inne stod skönheten på bilden nedan. Mitt antikhjärta började slå hårdare men jag stängde skåpet och slängde min pappersnäsduk på rätt plats.

Såklart kunde jag inte släppa vad jag sett i grytskåpet (det hade ni inte heller kunnat!), så jag frågade min sambos farmor om jag kunde få titta på den. Hon tog ut den utan en min, räckte över den till mig och sa "- Jaså den? Den fick jag i lysningspresent av min syster för väldigt många år sedan och jag har nästan aldrig använt den. Vill du ha den? Ta du den!"

Lyckan visste inga gränser, jag lovar! Jag tackade, tackade, tackade och tackade lite till. Jag berättade att den var värdefull, att hon kunde sålt den istället men eftersom den gjorde mig så glad så gav hon gärna bort den till mig.



Vad sägs om det? Som jag skrev ovan så visste lyckan inga gränser. Karotten med ärt-dekor ingick vad jag förstått i Picknick 2, i senare delen av Picknick-produktionen. Grytor/terriner/kärl ur första delen av produktionen hade vita lock med runda vita knoppar. Ni får rätta mig om jag har fel, Porslinsbloggen (länk finns nere till höger bland mina favoritbloggar) sitter säkert på värdefull kunskap. Picknick var i produktion 1956-69 på Rörstrand och dekoren designades som vi alla vet av Marianne Westman.

Närbild på dekoren. Ärt-dekoren förekommer visst bara på bara på just denna del i serien.



Locket, som är väldigt läckert både i form och färg.



Märkningen undertill..



..och såklart har denna trofé plats högst upp på stringhyllan i köket. Färgtemat i köket är ju blått/grönt så vad kunde passa bättre? Ni ser förresten en annan Marianne Westman nere till höger, burken med texten "Kryddpeppar", rasande snygg den också!



Nu får jag nog inte mer tur på några år, jag har liksom fått min beskärda del.

Berätta om tur ni haft, kommentera gärna en rad! Och vad tyckte ni förresten, visst fick karotten ett bra hem här hos mig?

Lucky, lucky, lucky me!
Om ni följer Allt det gamla goda så vet ni att jag alltid letar efter vita krukor från exempelvis Upsala-Ekeby och Bo Fajans. Jag har rätt många redan, men hemmet är alltid öppet för fler om det känns rätt.

Idag strosade jag i lite antikaffärer efter jobbet i den härliga augustisolen och lyckades lägga vantarna på den här. Jag gick in till en av antikhandlarna vid Operan och frågade om han hade några vita krukor. Han tömde därpå ur sina pennor och saxar - ur den här! Och för 80 kr blev den min. Tänk om jag inte hade frågat! Då hade jag kanske inte lagt märke till vad som stod på den röriga butiksdisken full med pennor och saxar.

Det var kärlek vid första ögonkastet (mellan mig och krukan alltså!) och ett av mina svarta krukfat som fyndats i Norrland fick en parhäst.





Stor är den också. Bra, för jag behöver inte fler små krukor. Här visar den lilla, lilla Nilsjohan-skeden hur stor den är.



Krukan är omärkt, men jag tycker den har släktskap med en av mina Bo Fajans-krukor, den till höger på bilden nedan, och med Upsala-Ekebys serie Adria (som jag inte har någon egen bild på, och jag brukar inte stjäla andras bilder).
Vad tycker ni? Det kanske finns någon som vet något den, upplys oss isåfall! 



Jag kommer att vara glad i flera dagar över mitt fina fynd. Den är mitt-i-prick!
Visst är den läcker? Kommentera gärna!

Idag har jag ätit dyra små röda djur och kom i och med bilden nedan att tänka på billigt och dyrt.

Fatet med de små läckerheterna på, fick jag gratis när en prylbod i närheten av mitt jobb lades ned, och tömdes ur. Det är i lergods, tungt, välgjort och djupstämplat Ekeby. Köksbordet köpte jag på loppis i Småland för några år sedan för 265 kr, om jag inte minns fel. Kökssoffan "fick" jag (räddade jag alltså undan soptippen!) också gratis då någon ställt ut den på vår gård i vintras som grovsopa. Inte kunde jag låta den stå kvar, inte! En underbar liten femtiotals-pinnsoffa i ljusgrå originalfärg. Den turkosa elefant-mönstrade kudden i soffan är som bekant från Svenskt Tenn i design av Estrid Ericson och den var inte precis billig. Men då soffan inte kostade något alls och bordet kostade väldigt lite så kostade jag på mig en fin kudde.

Har ni också en mix hemma av billigt, lite dyrare, hittat och fått? Ibland har man ju turen att hitta eller få något. Kommentarer mottages varmast, ni vet var kommentarsfältet är!

Nej, det är inte mitt barn som fyller 6 månader, jag har inga barn, är nöjd och barnfri.

Däremot är det Allt det gamla goda som funnits i hela 6 månader redan, jag minns kvällen i mörka kalla snörika februari då jag tänkte "- nej nu tar jag tamejfan tag i det här!" och det gjorde jag. Idén om en egen retroblogg hade funnits länge, och det första lilla inlägget visade en bild på min stringhylla i köket, fylld med blågröna prylar.

Det har sedan dess varit en fröjd att läsa alla era trevliga kommentarer och goda ord på vägen, så jag tackar varmt för detta!

Jag tänkte också kliva ut ur mörkret och visa en liten bild på mig. Jag tycker inte det är viktigt hur gammal jag är, hur jag ser ut eller vad jag heter, bloggen handlar inte om mig utan om det lite gulnade, dammiga, orörda! 
Däremot tycker jag personligen det är roligt att få ett ansikte på människorna bakom alla härliga bloggar jag besöker eller på de som kommenterar hos mig!

Förutom överkastet (jag har knappt fattat att jag äntligen hittat ett gammalt vackert överkast!) som jag visade er för ett par inlägg sedan, så hittade jag några saker till på de tre antikmässorna i Helsingborg. Nu ska ni få se!

Paradhandduken "Persons kryddskåp" i original (inget nytillverkat som säljs på Designtorget alltså!) stod jag faktiskt och tummade på redan förra året. Men det var sent på dagen och börsen var tom.
Detta året stod försäljaren på exakt samma ställe i lokalen och han hade otroligt nog handduken kvar! Hur ofta händer det? 50 kr gav jag för den. Eftersom det är en paradhandduk har den ingen hank att hänga i, utan en kanal upptill. Jag ska sy på en liten bit passande bomullsband inom snar framtid.



Jag letar ju alltid efter gammal kökskuriosa i blå/gröna toner. Brukar kolla efter gamla livsmedelsförpackningar, plåtburkar och kokböcker som förstärker känslan av att kliva in i ett litet kök i en svensk stad under det gryende sextiotalet. 

En försäljare hade hur många gamla papperspåsar som helst som han sålde för 20 kr/st, jag lyckades välja ut två olika utan att ta hela dagen på mig! Extra kul är den högra för mig, för det finns ett område här i Malmö som heter Triangeln. Jag gillar Triangeln för det är en central plats i staden med mycket dynamik, och när jag flyttade till Malmö så fick jag mitt första jobb i det området.



Två trevliga små plåtburkar för 20/kr st fick följa med hem, och de har tagit plats i min Reda-hylla.
Det var dåligt med gamla dockskåpsmöbler på mässorna, men när jag hittade fladdermusfåtöljen, en riktig legend för dockskåpsfantaster, så stillades dockskåpshungern.
Den är i perfekt skick och brukar gå på Tradera för 500-1000 kr, jag gav 220, nerprutad från 250. Jag tror att den är svensktillverkad, Lundby, och förekommer även i gult och ljusblått.



Och till sist, fladdermusfåtöljen i sin rätta miljö, ett av mina tre 50-talsinredda dockskåp. Den har tagit plats under trappan vid den öppna spisen. Husets hund, en vit pudel, är mallig över att få ligga och slappa i en sådan designklassiker!



Nu vill jag ha kommentarer! Vad tyckte ni om inköpen? Inte så många, men naggande goda.
Kommentera gärna, som sagt!