Antoni Gaudí's Barcelona.
Huset har inga raka linjer och inget rum är det andra likt inuti.
Den katalanske arkitekten Antoni Gaudí levde 1852-1926. Stilen på hans byggnader kallas i Spanien modernisme men jag skulle nog översätta det till jugend med inslag av surrealism och absurd lekfullhet.
Två av hans mästerverk (det du kikar på nu, och det som följer) ligger på den fina stora gatan Passeig de Gràcia mitt i staden.
Casa Batlló är det andra mästerverket jag menade. Det huset byggde faktiskt inte Gaudí utan han byggde om renoverade huset som redan fanns på platsen till det här. Vilket lyft! Detta gjordes 1904-1906.
Balkongerna liknar dödskallar, tycker jag. Vad tycker ni? Och det stora flerdelade fönstret längst ner i bilden, oj oj oj så mycket jugend. Mer jugend än så blir det inte.
Men det allra häftigaste signerat Gaudí, är såklart kyrkan Sagrada Família. Ser ni den på bilden nedan? Den ville jag inte missa och när jag väl stod framför den så kunde jag inte sluta titta, för den var helt fantastisk!
Jag rekommenderar Barcelona varmt, trots att jag inte är så förtjust i soliga och stekheta resmål, och jag förstår den fascination många har som berättat för mig om Barcelona. Åk dit!
När man kom upp från tunnelbanan slogs man av fyra imponerande torn.
Sagrada Família började byggas redan 1882 och är ännu inte färdigställd. Gaudí dog tragiskt i en olycka då han blev påkörd av en spårvagn och hans önskan var att hans livsverk skulle fortsätta byggas i flera hundra år till.
Man bygger således än idag på platsen och hoppas på att vara klara till 100 års-jubiléet av Gaudís död 2026.
Lite detaljbilder. Det står "Sanctus" i olika gula, orange och röda nyanser på tornen, ser ni?
Och tror ni det är Jesus som sitter där i mitten och vakar över alltihop?
Exempel på den där absurda lekfullheten jag menade innan. Lite olika grönsaker, frukter och bär hade smugit sig in lite här och var i fasaden.
Den storslagna entrén. Vi gick aldrig in, jag tyckte faktiskt att det räckte med att se den utifrån.
Nu vill jag ha kommentarer, vad tycker ni om Gaudí? Har ni varit i Barcelona? Kommentera på!
Plötsligt i..
Jag har varit ute på antikrunda i mitt fagra landskap idag, och besökte bl.a Vinslöv. Därav rubriken som sedan följs av ekakt den bilden och ett litet utropstecken, annars blir det inte roligt. Är ni med?
Det som avgjorde att jag skulle göra ett stopp just där, var att jag ville besöka butiken Inredning Nittonhundra.
Ett bra beslut visade det sig, men sådant vet man ju aldrig innan. Butiken fanns i kända möbelaffären Hedbergs i Vinslöv's gamla hus, ett hus likt inget annat!
Nu ska ni få se vilka underbara saker de hade där, helt klart värt ett besök! Inga loppispriser, utan en mer exklusiv antikaffär inriktad på modern skandinavisk design.
Här ser ni först en grupp vaser av Gunnar Nylund för Rörstrand i chamotterat stengods på ett matsalsmöblemang i teak, under en Le Klint-lampa..? Gissade där på slutet, vad säger mina trevliga läsare, är det en Le Klint-lampa?
I denna bild lyckades jag klämma in både alster av Arne Jacobsen, Stig Lindberg och Greta Magnusson Grossman.
Soffan hade jag gärna haft med mig hem. Och kuddarna i Stig Lindberg-tyg. Och.. allt annat! Inredning Nittonhundra hade även en stor avdelning med tyger, nytryckta gamla mönster från ex. Ljungbergs och Almedahls.
Här har vi lite av varje, Stålhane, Friberg, Atterberg, Kåge, Ateljé Lyktan och Signe Persson Melin på ett hörn! Några kultiga kulan-askkoppar och termoskärl i plast längst ut till höger. Om jag fick välja en sak att ta med hem av dessa, skulle det vara Upsala Ekeby-vasen i serien "Spiral" av Ingrid Atterberg (den randig i gult och vitt, är tvåa från vänster bland vaserna, är ni med?). Den hade passat utmärkt i mitt vardagsrum som är inrett i precis de färgerna.
Det fanns en hel del läckra lampor där. Många av dem var säkert från Ateljé Lyktan i Åhus och Luxus i Vittsjö, orter inte så långt bort från Vinslöv.
Jag har tidigare höjt Sven Markelius textilmönster "Pythagoras" till skyarna här på bloggen, men det tål att göras igen, fy fasiken vilket snyggt mönster det är! Jag föredrar den lila/blå/gröna färgsättningen men detta är inte fel heller. Lamporna över bordet var matchande i orange. Stolarna är danska, Wegner. Bordet glömde jag kolla.
Snygg golvlampa, snygg välanvänd skinnfåtölj och snygg kudde i Stig Lindberg-tyget "Fruktlåda".
Orten bjöd i övrigt på ett trevligt nedlagt Mejeri..
.. Nickes frisersalong..
.. och slutligen vad jag trodde var en spännande antikbod, men det var en te/presentbutik. Inga gamla prylar där, tyvärr. Det var ett fint gammalt trähus i alla fall, alltid något!
Kommentarer om min utflykt till Vinslöv mottages varmast!
Berlin; Pärlor del 3.
Låt mig då till sist presentera Fernsehturm, TV-tornet som ligger vid Alexanderplatz i gamla Östberlin, idag i stadsdelen Mitte. Det syns från stora delar av staden, på grund av en imponerande höjd på 368 meter och är byggt 1965-69.
Jag är väldigt höjdrädd så att åka upp i tornet betackar jag mig för, men att stå nedanför och beundra går bra!
På en sida av Alexanderplatz ligger kyrkan Marienkirche med anor från 1250-talet, idag helt överglänst av ett rymdinspirerat TV-torn från 1960-talet! Bilden nedan ser märklig ut, tornet ser inklippt ut men jag försäkrar att jag aldrig redigerat en enda bild. Jag har inget, och behärskar inga bildbehandlingsprogram. Alla bilder ni sett på bloggen är oredigerade, för jag vet inte hur man gör.
När Fernsehturm byggdes blev det inte bara en symbol för Öst, utan gav även människorna möjlighet att åka upp och se över till Väst, vilket annars var omöjligt. Den nästan glittrande reflekterande kulan på drygt 200 meters höjd med utsiktsplats och café roterar sakta, så att man kan se staden i alla riktningar.
Här nedan är det lite bättre perspektiv, Marienkirche krymper..
Alexanderplatz U-bahn station. Läckra bokstäver, eller hur?
Bakom ser ni Fernsehturm.
Det var rapporteringen från Berlin, det! För den här gången. Har ni åkt upp i Fernsehturm? Har jag isåfall missat något? Jag är ju väldigt höjdrädd..
Kommentera gärna! Om Berlin eller om något annat.
Berlin; Pärlor del 2.
Ytterligare en av höjdpunkterna i Berlin kommer här!
Trödelmarkt (betyder väl loppmarknad, antar jag?) på Straße des 17 juni, i västra sidan av den gigantiska parken Tiergarten, var stor och välsorterad. Även om den del säljare hade hutlösa priser så kunde man göra fynd hos andra säljare, jag övervägde köp på många fina saker men det blev till slut bara några smågrejer (en tygstuv och ett par solglasögon) för min del.
Skylten vid början av loppisen (som var i två paralella alléer) var såhär snygg! Redan då kändes det ju lovande.
Vädret var härligt så loppisen var mycket välbesökt i lördags kring lunch.
Jag kan ju lista 3 antik/loppis-trender som verkar gå bra i Berlin just nu, efter att ha besökt ovanstående marknad och en handfull andra.
1. Metaller! Allt i metall verkade gångbart, det fanns mängder med föremål i silver, nysilver, mässing och koppar.
Bestick, smycken, diverse husgeråd och allehandla prydnadssaker. Det glimrade till på nästan alla bord..
2. Jugend och Art Deco! Avsaknaden av 50/60-tals-prylar var i och för sig tråkig, för det hade jag förväntat mig mer av, men tjoflöjt vad det fanns gott om Jugend- och Art Deco-föremål istället. Massor av vackra lampor exempelvis, det var intressant att få se så mycket av denna vara.
3. Pälsar! Delade meningar kan ju råda om man gillar päls eller inte, men hursomhelst fanns det mycket päls till försäljning. Undrar vad det har för marknad..
Snart kommer den tredje delen i min lilla serie om pärlorna i Berlin, skriv gärna en rad och titta snart in igen!
Berlin; Pärlor del 1.
Provsatt såklart utemöbeln. Skön, vill ha, starkt habegär infann sig!
Där inne smakade vi på en utmärkta glassen och kikade runt på lampor, porslin, kläder, speglar, gamla förpackningar, vykort, TV-apparater och diverse annat. Ni kanske hur jag bar mig åt för att inte köpa något, när det fanns så mycket fint där? Jag har så mycket redan.. Men hade rätt sak dykt upp så hade den säkert fått följa med mig hem. En liten bildkavalkad följer..
String-inspirerade hyllor. Och snygga lampor, som ni ser..
Det enda som fattades var väl en mönstrad 50-talstapet. Väggarna hade vitt grönmönstrat kakel istället. Jag förstår i och för sig ägaren om han inte ville plocka bort det. Det var häftigt men en mönstrad 50-talstapet hade ju varit häftigare!
En sådan TV skulle man haft, eller vad säger ni? Med en duk och en vas med plastblommor ovanpå. Åh..
Det jag helst hade hittat/det jag tittade efter var väl någon kökspryl till mitt blågröna kök, och trots allt fint hittade jag ingenting. Hmmm, har man blivit kräsen?
Mer Berlin-pärlor kommer! Har någon av läsarna kanske egna pärlor? Kommentera gärna så att jag och andra läsare får ta del av dem! Själv återvänder jag nog till Berlin redan i år..
I <3 Berlin!
Kära läsare, anledningen till att det varit skralt med inlägg här de senaste dagarna är att jag har varit på fyndjakt i ett alldeles ljusgrönt och varmt Berlin!
Vad passar inte bättre att visa på en retroblogg än Fernsehturm och en pastellblå Trabant?
Bilden är tagen vid tunnelbanestationen Friedrichstraße där det liksom under spåren låg en rad dyra antikbodar med mycket glas, porslin och silver.
Jag som är mycket intresserad av arkitektur blickar alltid uppåt på husen. Såg ett ockuperat hus i stadsdelen Prenzlauer Berg..
..och ett annat, väldigt häftigt hus i stadsdelen Schöneberg med målningen kvar på gaveln från 50-talet.
Tuggummiautomaterna satt direkt på väggarna..
..och i alla rabatter såg det ut såhär!
I ett fönster på bottenvåningen i ett hus hade någon gjort ett udda och kitschigt påskstilleben.
Stadsporten Brandenburger Tor precis vid östra sidan av parken Tiergarten är en riktig turistfälla men visst vill man se ett historiskt landmärke?
Det byggdes så tidigt som 1788-91 och var helt stängd för passage mellan öst och väst under Berlinmurens tid 1961-89. Sedan den öppnades vid murens fall och folket tilläts över gränsen har den blivit en av Berlins främsta symboler, delad plats med Fernsehturm kanske? Massor med turister, en enda röra men det var häftigt att gå under den.
Slutligen, kultbilarnas kultbil - Trabanten. Bilmodellen tillverkades mellan 1957-91 och är en av Östtysklands främsta symboler. Den fanns både i denna 4-dörrars modell som heter Trabant 601 samt i en kombivariant.
Visste ni att väntetiden på att få köpa sitt exemplar kunde vara upp till 15 år?
Vill ni se mer från Berlin? Jag har fler inlägg på lut, såklart har en del loppisar och antikaffärer besökts, fyndrapporter kommer om ni vill se!