allt det gamla goda

..handlar om det lite gulnade, dammiga, orörda. Nog var det bättre förr!

Ruinromantik i Bjärnum.

Det syns verkligen att lilla skånska Bjärnum med idag knappt 2500 invånare har varit hjärtat i ett litet möbelrike förr i världen..

 

 

..vilket jag såg när jag passerade i augusti redan förra året men inte fått tummen loss att dokumentera förrän nu. Så jag satte mig på bussen från Hässleholm och åkte ut mot (för mig) helt outforskad mark.

 

 

Jag såg som sagt redan förra året att orten bjuder på många förfallna miljöer och sorgsna pärlor..

 

 

 

..som M. Mattsssons Möbelfabrik med de röda bokstäverna. Undrar hur bokstäverna kan vara så lysande röda när byggnadens färg för längesedan regnat bort.

 

 

Inte bara de gamla möbeltillverkarnas lokaler vittnade om eftersatt underhåll. Här ser ni ett tak som trots flagnande färg tjänar sitt syfte.

 

 

Vacker spegeldörr under masoniten.

 

 

Järnvägen nådde Bjärnum under 1890-talet och i början av det nya seklet som växte många möbelsnickerier fram. Omvandlingen till fabriksdrift dröjde inte länge, inflyttning skedde till orten och befolkningen fördubblades under 1900-talets första hälft.

 

 

Det lär ha funnits som mest ett 40-tal möbelfabrikanter i Bjärnumstrakten under 1950-talet...

 

 

..och efter en stund tappade jag räkningen på hur många olika gamla fabrikslokaler jag sett.

 

 

Isoleringen liknade vitt tomteskägg där den tittade fram under eternitplattorna.

 

 

Sängtillverkaren Hilding Anders som än idag är ett välkänt varumärke startades i Bjärnum 1939.

 

 

Ett av de ödehus jag stötte på, med både dörrar och fönster igenspikade. Det var tyvärr helt omöjligt att få en titt på interiören.

 

 

 

Inte så pjåkigt dörrhandtag, glömde för en stund att jag ville in och rota.

 

 

 

Ett rum med utsikt..

 

 

..och ett rum man såg rakt in i. Med lokalt producerade möbler, får man anta.

 

 

Jag blev förvånad när jag läste det, men det finns tydligen tio möberlindustrier kvar idag på orten och Skånetrafiken har planer för att återuppta tågtrafiken till Bjärnum. Vem vet, antingen får de tomma industrilokalerna möta grävskopan eller en ny gryning?

Det är verkligen något visst med gamla fallfärdiga hus! Speciellt om man kan gå in och hittar gamla förpackningar och annat som påminner om tiden då det var liv i husen.

Åh, det perfekta stället om man tycker om att fota! Sp mycket fint det fanns där :)

Jättebra inlägg med underbara bilder, tyvärr blir man alltid lite sorgsen när man ser ödehus.

Kommer själv ifrån Bjärnum. Det roliga är att vissa av de ödehusen du fotograferat fortfarande idag används, dock som förvaring eller som magasin :)
Bild nummer 13, om man räknar uppifrån, med den gula exteriören är en gammal golvaffär.
Du hade i alla fall inte kunnat hitta något där eftersom allt är bortplockat.
Min pappa började sin karriär som golvläggare där på 80-talet! ;)

Han som hade golvaffären lever än idag och är morfar till mina syskon! :)

Bjärnum har trots allt sin charm :)

Vad kul att läsa om ditt besök i Bjärum. Jag har fyra härliga stolar i stål och med röd galon i sits och rygg som är etikettmärkta Bjärum. Nästan lika fina nu som när det begav sig.

Hälsningar Rosita på Söders Nostalgi