Min samling av blågrönt femtio- och sextiotalsglas.
I och med vår stundande flytt så förlorar min glassamling sin utmärkta plats ovanpå köksskåpen, där de stått väldigt snyggt men också orört i ungefär två och ett halvt år. Omfattande diskning behövdes, och då passade jag på att fotografera samlingen i stringhyllan så att ni får se. Närbilder följer nedan, en stackare kom visst inte med på någon närbild och det är en som står precis framtill i mitten på den mittersta hyllan. Den är etikettmärkt Ruda.
Såhär har samlingen stått i ungefär två och ett halvt år.
Lite närbilder, kanske? På bilden nedan är det bara skålen på fot som jag vet tror mig känna till något om. Jag har hört att skålen (ur en serie jag har fler delav utav) är formgiven av Signe Person Melin för Hofvmantorps Nya Glasbruk. De andra är för mig ännu anonyma.
Till vänster skymtar en tillbringare på fot ur samma serie. Den något kurviga vasen längst fram har jag fått av mamma och den lilla skålen på fot heter Sticka (min favoritserie inom glas) och är formgiven av Carl-Olof Borgarp för Elme. Konfektskålen på fot är väl tjusig?
Två delar till ur Sticka. Glassamlandet började faktiskt en vårdag 2007 i Växjö då jag köpte den större skålen ni ser nedan i bild, av en dam på loppis för en tjuga. Till vänster, två syskon.
Vasen till vänster är ännu anonym, den andra från vänster är etikettmärkt Elme, tillbringaren är ur den förmodade Signe Person Melin-serien som jag har fler delar ur och den stora vasen köpte jag i en charity shop i östra London.
En riktig läckerbit, vasen längst fram med vriden dekor. Jag vet tyvärr inget om den.
Den ståtliga karaffen till vänster förekommer i flera färger och jag valde den som födelsedagspresent från min livskamrat M förra året. Någon läsare kanske vet glasbruket som tillverkat? Den randiga i mitten har en illa åtgången etikett som jag inte kan tyda något av, men jag har för mig att den kommer från Elme.
Ytterligare en del ur Signe Person Melins påstådda serie, de andra är tyvärr ännu anonyma förutom den högre längst till höger, som jag även har för mig kommer från Elme?
Är det någon som vill dela med sig av det de vet kring mina glasföremål så välkomnas detta varmt! Kommentera hemskt gärna!
Äntligen, ett blombord..
..som jag har letat efter så himla länge! Har inte velat ha den allra mest förekommande modellen med rundade hörn och teakfanér runt samt tidningshylla undertill, och det som jag nu hittade är ju något mer ovanligt.
Nyligen var det sidobord/småbordstema hos alla fellow retrobloggers, men jag har en förbaskad röra i hemmet på grund av den stundande flytten så jag tog ut blombordet på gården för att få till en tjusig bild! Vad tycks, trevligt blombord va?
En helt fantastisk bok..
..för den som fascineras av dockskåp och det som hör därtill, men även för design- och inredningsintresserade är Skandinavisk design i dockskåpet (av Yvette Wadsted, Ulf Beckman och Michel Hjorth, 2011 för Arvinius Bokförlag). Äntligen har den blivit min, inte en dag för sent.. och här följer några bilder ur den.
Boken är riktigt tjock och tryckt på matt, rejält papper. Den tar upp en unik bit leksakshistoria då möbler och lampor till dockskåp såg ut precis som förlagorna i hemmen. Nedan ser ni möblemang och taklampa från Brio, lampan är en exakt kopia av en Fog & Mørup taklampa som heter Zenith, formgiven av Jo Hammerborg.
Notera den tvåarmade golvlampan på den högra bilden. För att inte tala de otroligt tidstypiska tapeterna, soffgruppen och bokhyllan. Soffgruppen och bokhyllan kommer från Lundbys 1950-talssortiment och soffbordet från Lerro.
Sextiotalsdoftande sovrumsinteriör från Brio..
..som även ligger bakom denna soffgrupp. Mattan kommer från Lundbys 1950-talssortiment.
Ljusblått retrokök som till och med kryddhylla under överskåpet av Reda-typ! Just detta kök tillverkades av Lerro och ett komplett sådant är inte lätt att få tag i. Kylskåpet med både över- och underskåp är en kopia av Bolinders kylskåp King Cold.
Återigen, Brio. Kök i plast, köksbord med jakarandaskiva och små Arne Jacobsen-stolar i modell Sjuan. Även här en Zenith-taklampa efter Fog & Mørups förlaga.
Middagsbord av typen Perstorpsskiva..
..som det fanns flera varianter av. Jag har för mig att de allesammans är tillverkade av Lundby, som..
..även gjort sängarna som här har kvar sina söta prickiga överkast i original. Dockorna är möjligen det enda i boken som inte är skandinaviskt, de är tyska och av märket Caco..
..och från sovrummet till vardagsrummet. Randig sjuttiotalstapet och stereobänk med vinylspelare och högtalare på väggen. Pop-fåtöljerna känns allt lite som Ikeas plastfåtölj Skopan från 1974, eller vad säger ni?
Efter bilder, bilder och åter bilder med godbitar avslutas boken med en förteckning av olika svenska hustyper, en trevlig bonus för oss dockskåpsnördar.
Jag rekommenderar boken varmt, har ni retrovänner inte den redan så skaffa dig ett exemplar!
Lovsång till Ångermanland.
Jag hittade nyligen en tavla till min nya lägenhet, ett stort foto av Sandöbron i vackra, vackra Ångermanland. Som ni kanske vet så blev jag väldigt förälskad i omgivningarna kring Höga Kusten när jag hade turen att få komma dit förra sommaren.
Sandöbron över Ångermanälven började byggas i april 1938 och i slutet av augusti 1939 rasade bygget som gjorde att 18 broarbetare omkom. Tragedin överskuggades av att Hitler dagen efter gick in i Polen med sina trupper och andra världskriget bröt ut. Man påbörjade en återuppbyggnad av bron och under sommaren 1943 öppnades den för trafik.
Riksväg 332 går idag över den drygt 800 m långa bron som ligger mellan orterna Klockestrand och Lunde.
I Lunde tog de kända skotten i Ådalen i maj 1931 plats, då polisen lät militären skjuta ihjäl fyra arbetare och en åskådare under oroligheter som uppstått i och med ett demonstrationståg. Nedan ser ni minnesmonumentet över händelsen som skulptören Lenny Clarhäll gjorde 1981.
I Lunde ligger också K-märkta Wästerlunds Konditori som sedan 1946 har serverat kaffe och kaka i stort sett samma miljö. Det bör man inte missa när man är i närheten. Tyvärr var det inte öppet när vi passerade.
Huset med verandan som är ungefär mitt i bild, hade man gärna ägt eller hyrt som sommarstuga. Fina, fina Ångermanland.
Fiskeläget Bönhamn..
..och Härnösandstrakten.
Man blir allt lite sugen på sommar och Norrlandssemester, jag tror och hoppas att det inte dröjer alltför länge innan jag åker upp igen.
Nytt år, ny kunskap..
..i form av ny, trevlig litteratur.
Jag önskade mig böckerna Funkisglas - pressat och blåst (av Thomas Lindblad och Anna Livén West, 2011 för Bokförlaget Atlantis) och Svenska Affischer - Affischkonst 1895-1960 (av Olof Halldén, 2012 för Ordalaget Bokförlag) i födelsedagspresent/julklapp (jag fyller år precis innan jul) och hade turen att få båda.
Den senare har ett helt avsnitt med affischkonstnären Eric Rohman som ritat min filmaffisch från 1939 som ni kan se i det här inlägget.
På julmarknaden jag visade er i det här inlägget jag fanns ett bokbord med många trevliga titlar och där hittade jag, ruinromantikern, Avkrokar (av Erling Matz och Hans Hammarskiöld, 2009 för Bokförlaget Arena) som besöker en rad platser i vårt land med märkliga historier knutna till sig..
..och på konstmuséet Louisiana i Danmark som jag besökte under mellandagarna fanns det ett helt bord med bara små nätta och lätta böcker ur den här serien.
Jag valde ut Bauhaus (av Magdalena Droste, 2011 för Taschen) och Mies Van Der Rohe (av Claire Zimmerman, 2006 för Taschen). Jag hade gärna även haft de om Le Corbusier, Eero Saarinen, Alvar Aalto eller Charles & Ray Eames. Nästa gång, kanske!
På bordet bredvid hittade jag härliga, tjocka boken Retro Home (av Katherine Sorrell, 2012 för Merrell Publishers) som är lite som att kika i Elle Interiör eller Residence fast med bara olika hem i retrons tecken!
Nu har jag mycket att sätta tänderna i, eller vad säger ni? Ni retrovänner som läser, ni har säkert redan satt tänderna i åtminstone de översta två.. hehe!
