Alla goda ting är tolv.
Såg ni mitt inlägg häromdagen?
Det fanns ju sex gulorange lådor också, som jag naturligtvis inte lämnade kvar. Kunde inte hämta allihop på en gång bara, då jag inte är bilburen.
Även dessa sex bär Alstermo Bruk inpräglat. Jäklar vad snygga lådor de gjorde!
Jag tänkte nu ta tag i att strukturera upp min klädkammare med hjälp av de här..
..för visst är alla goda ting tolv? Med tolv så snygga lådor kan inget gå fel!
Det fanns ju sex gulorange lådor också, som jag naturligtvis inte lämnade kvar. Kunde inte hämta allihop på en gång bara, då jag inte är bilburen.
Även dessa sex bär Alstermo Bruk inpräglat. Jäklar vad snygga lådor de gjorde!
Jag tänkte nu ta tag i att strukturera upp min klädkammare med hjälp av de här..
..för visst är alla goda ting tolv? Med tolv så snygga lådor kan inget gå fel!
Lysande!
Jag är ju en sucker för äldre lampor och ju fler jag köpt, ju fler har de elektriska problemen varit. Ojordade stickkontakter till jordade vägguttag heter mitt vanligaste problem men det har inte varit den enda fnurran på.. sladden, så att säga.
Vi inleder starkt med en riktig snygging! Jag och min goda vän J var långt ute på landet på ett Emmaus Björkå för ungefär ett år sedan och golvlampan som jag hittade vändes raskt upp och ned, och skvallrade snabbt om att den var tillverkad av ASEA Belysning. Den föll jag verkligen pladask för, med sin veckade originalskärm fylld av ljusblå rosor. För 125 kr blev den min.
Vidare har jag en golvlampa till, som fanns i min farmors källare när hon sålde sin villa. Tack för det. Den är märkt Örsjö Armaturer i botten.
Jag bor ju i ett välbevarat funkishus byggt 1936 och har belönats med underbara lampstuckaturer som jag visat innan, men de kan ju knappast visas för många gånger! Här är den största.
Inför flytten till den här lägenheten letade jag efter en takkrona med strutformade kupor och behövde inte leta länge. Köpte den här på loppis av två tjejer som skulle flytta till USA, för 140 kr. Nerprutad från 200.
Även i hallen finns en mindre lampstuckatur. Tänk att jag får se dem varje dag! Lampan som har äran att hänga där, är en mindre ljusgrå lackerad takkrona med tygsladdar, märkt LYFA - alltså från vårt grannland Danmark. Gav 300 kr hos min favorit-antikhandlare (Teddys Antikshop på Norra Skolgatan 21) här i Malmö.
Som tidigare nämnt är ju huset från 1936 och ändå har jag bara en funkiskupa. Den köpte jag för 300 kr på Helsingborgs Antikmässa för ett par år sedan.
Efter att jag köpt den och gått omkring glatt med den hela dagen i en kasse på armen, upptäckte jag att den helt saknade el. Jag hade missat det totalt. Blev lite besviken men det gick ju att dra in, och den är värd det extra jobbet jag fick med den för vad hade passat bättre än den, i den lilla hallen utanför köket?
I köket hänger ett fynd som jag har sett tillskrivits danska Fog&Mørup, gav 40 kr på Södra Esplanadens Loppmarknad i Lund inför att vi skulle flytta in här. Prutade inte ens, för den här ypperligt passande kökslampan.
Några bordslampor har jag också, även om det är väldigt få saker som är rätt nog för att få komma över tröskeln. Den här stora lampfoten från Pukebergs Glasbruk har också skådats som karaff. Min kan ju vara en omgjord karaff men isåfall har den varit lampfot väldigt länge av att döma på slitaget uppe vid strömbrytarknappen.
Skärmen lyckades jag tjata till mig att få köpa på Erikshjälpen, de ville sälja den ihop med en horribel fot men jag sa att de kunde behålla den. Till slut gav de sig och gamla fina skärmar är ju som bekant inte lätta att hitta!
Vi avrundar med mina senast inköpa skönheter, ett par lampfötter i stram formgivning signerade Bergbom, heja Malmö! De var helt mörknade i mässingen och hade smutsiga sladdar med ojordade stickkontakter och en knappströmbrytare som fattades när jag köpte dem billigt, men efter omfattande putsning och renovering ser de nu ut såhär när de väntar på passande skärmar.
Nu vill jag ha kommentarer! Lysande, eller hur? Hehe.
Vi inleder starkt med en riktig snygging! Jag och min goda vän J var långt ute på landet på ett Emmaus Björkå för ungefär ett år sedan och golvlampan som jag hittade vändes raskt upp och ned, och skvallrade snabbt om att den var tillverkad av ASEA Belysning. Den föll jag verkligen pladask för, med sin veckade originalskärm fylld av ljusblå rosor. För 125 kr blev den min.
Vidare har jag en golvlampa till, som fanns i min farmors källare när hon sålde sin villa. Tack för det. Den är märkt Örsjö Armaturer i botten.
Jag bor ju i ett välbevarat funkishus byggt 1936 och har belönats med underbara lampstuckaturer som jag visat innan, men de kan ju knappast visas för många gånger! Här är den största.
Inför flytten till den här lägenheten letade jag efter en takkrona med strutformade kupor och behövde inte leta länge. Köpte den här på loppis av två tjejer som skulle flytta till USA, för 140 kr. Nerprutad från 200.
Även i hallen finns en mindre lampstuckatur. Tänk att jag får se dem varje dag! Lampan som har äran att hänga där, är en mindre ljusgrå lackerad takkrona med tygsladdar, märkt LYFA - alltså från vårt grannland Danmark. Gav 300 kr hos min favorit-antikhandlare (Teddys Antikshop på Norra Skolgatan 21) här i Malmö.
Som tidigare nämnt är ju huset från 1936 och ändå har jag bara en funkiskupa. Den köpte jag för 300 kr på Helsingborgs Antikmässa för ett par år sedan.
Efter att jag köpt den och gått omkring glatt med den hela dagen i en kasse på armen, upptäckte jag att den helt saknade el. Jag hade missat det totalt. Blev lite besviken men det gick ju att dra in, och den är värd det extra jobbet jag fick med den för vad hade passat bättre än den, i den lilla hallen utanför köket?
I köket hänger ett fynd som jag har sett tillskrivits danska Fog&Mørup, gav 40 kr på Södra Esplanadens Loppmarknad i Lund inför att vi skulle flytta in här. Prutade inte ens, för den här ypperligt passande kökslampan.
Några bordslampor har jag också, även om det är väldigt få saker som är rätt nog för att få komma över tröskeln. Den här stora lampfoten från Pukebergs Glasbruk har också skådats som karaff. Min kan ju vara en omgjord karaff men isåfall har den varit lampfot väldigt länge av att döma på slitaget uppe vid strömbrytarknappen.
Skärmen lyckades jag tjata till mig att få köpa på Erikshjälpen, de ville sälja den ihop med en horribel fot men jag sa att de kunde behålla den. Till slut gav de sig och gamla fina skärmar är ju som bekant inte lätta att hitta!
Vi avrundar med mina senast inköpa skönheter, ett par lampfötter i stram formgivning signerade Bergbom, heja Malmö! De var helt mörknade i mässingen och hade smutsiga sladdar med ojordade stickkontakter och en knappströmbrytare som fattades när jag köpte dem billigt, men efter omfattande putsning och renovering ser de nu ut såhär när de väntar på passande skärmar.
Nu vill jag ha kommentarer! Lysande, eller hur? Hehe.
Förvaring med stil.
Jag har lyckats lägga vantarna på sex förvaringslådor i papp från.. ja vad tror ni? 1960-70-talen? Fann dem på lagret till en av mina arbetsplatser och fick lov att ta dem om jag ersatte dem med något annat. Snabbt for jag till ett stort och för de flesta välbekant blågult möbelvaruhus som sålde tvåpack lådor i liknande storlek för 19 kr.
Så efter en tur till det där möbelvaruhuset och för 3x19 kr fick jag de här läckerbitarna med mig hem!
Det är präglat "Alstermo bruk" på dem, vilket jag inte sett innan..
..och visst är de nästan för snygga för att stå gömda i en klädkammare?
Vad tycker ni? Släng gärna in en liten kommentar!
Så efter en tur till det där möbelvaruhuset och för 3x19 kr fick jag de här läckerbitarna med mig hem!
Det är präglat "Alstermo bruk" på dem, vilket jag inte sett innan..
..och visst är de nästan för snygga för att stå gömda i en klädkammare?
Vad tycker ni? Släng gärna in en liten kommentar!
Vrålåket ska fram, det är vår!
Det här vrålåket har jag kört väldigt mycket med i mina dar. Tyvärr lite mindre under de senaste åren då det är dåligt med förvaringsmöjligheter för mopeder där jag bor nu.
Min pappa fick den här äggskalsfärgade Monarken när han fyllde moppe 1964 och den har hängt med sedan dess. Stockholmaren kallades den här något lyxigare varianten med helkromad tank, kromade stänkskärmar, kromade fälgar och fyrkantig framlykta med inbyggd hastighetsmätare.
35 km/h gör den under raksträckor och goda väderförhållanden! På bilderna har jag putsat den som tusan med Autosol, tjusigt värre.
Motorn är av fabrikat Husqvarna och kallades Flintamotor för sin kantiga form, mopeden har 2 växlar och en tvärt avslutad Spätta, vilket man kallade den sista delen på avgasröret/ljuddämparen. Tänk vilket femtiotalsuttryck, spätta! Spättan brukade annars vara spetsig, tydligen. Pappa tycker sig minnas att den kostade mellan 1000 och 1300 kr när den inhandlades en gång i tiden i den lokala cykelaffären.
Tänk vad snygga mopeder var förr, eller vad säger ni?
Min pappa fick den här äggskalsfärgade Monarken när han fyllde moppe 1964 och den har hängt med sedan dess. Stockholmaren kallades den här något lyxigare varianten med helkromad tank, kromade stänkskärmar, kromade fälgar och fyrkantig framlykta med inbyggd hastighetsmätare.
35 km/h gör den under raksträckor och goda väderförhållanden! På bilderna har jag putsat den som tusan med Autosol, tjusigt värre.
Motorn är av fabrikat Husqvarna och kallades Flintamotor för sin kantiga form, mopeden har 2 växlar och en tvärt avslutad Spätta, vilket man kallade den sista delen på avgasröret/ljuddämparen. Tänk vilket femtiotalsuttryck, spätta! Spättan brukade annars vara spetsig, tydligen. Pappa tycker sig minnas att den kostade mellan 1000 och 1300 kr när den inhandlades en gång i tiden i den lokala cykelaffären.
Tänk vad snygga mopeder var förr, eller vad säger ni?
Att måla eller inte måla, det är frågan.
Här tänkte jag skriva något argt men jag hejdade mig lite. Det skulle vara något om att förvanska ett fint funkishus, men det här går ju att täcka över med ny färg. Det här fina funkishuset i ljusgul puts med mörkgröna fönsterfoder och dörrar har ett café i bottenvåningen som fram till nu inte haft någon skylt ovanför entrén.
Häromdagen när jag passerade fick jag en chock, då man antagligen anlitat en grafittikonstnär (glöm inte att jag vanligtvis är mycket intresserad och fascinerad av grafitti) för att bemåla fasaden kring caféets ingång. Men stackars det fina funkishuset! Här hade ju en mer.. gammaldags skylt passat mycket bättre.
Så att måla eller inte måla, det är frågan. Vad tycker ni? Stackars det fina funkishuset eller inte? Kommentera vad ni tycker!
Häromdagen när jag passerade fick jag en chock, då man antagligen anlitat en grafittikonstnär (glöm inte att jag vanligtvis är mycket intresserad och fascinerad av grafitti) för att bemåla fasaden kring caféets ingång. Men stackars det fina funkishuset! Här hade ju en mer.. gammaldags skylt passat mycket bättre.
Så att måla eller inte måla, det är frågan. Vad tycker ni? Stackars det fina funkishuset eller inte? Kommentera vad ni tycker!
Snart i en tidning nära dig.
I en mycket trevlig livsstilstidning som är välbekant för alla retronördar blir det dockskåpsspecial i nästa nummer, och jag fick frågan om jag ville möblera ett sextiotalsskåp med tidsenliga möbler och berätta om dockskåpssamlande. Klart jag ville!
Så jag var i Stockholm på en kreativ och rolig fotografering..
..och tidningen kommer ut om ungefär en månad! Ni får veta vilken, när det är dags!
Så jag var i Stockholm på en kreativ och rolig fotografering..
..och tidningen kommer ut om ungefär en månad! Ni får veta vilken, när det är dags!
Följ..
..gärna Allt det gamla goda på Bloglovin! Många nya prenumeranter önskas i år!
Piet Hein eller kanske Ystad Metall?
Jag grävde fram den här stora ljusstaken på loppis i helgen, och med grävde menar jag bokstavligen! Den låg begravd i en stor kartong med julsaker, längst ner i botten. Jag såg bara en mässingshållare på ett svart skaft och tänkte direkt Ystad Metall och Gunnar Ander men när jag kom hem och började undersöka det närmare leddes jag in på Piet Hein-spåret istället, att ljusstaken skulle heta Karlavagnen och inte alls vara från Ystad Metall.
Piet Hein (1905-96) var en av Danmarks mest kända arkitekter och möbelformgivare, kanske mest känd för ellipsbordet. Hans utbildningsbana korsade så olika banor som konst, fysik och filosofi och Hein har ofta kallats universalist på grund av sin mångfaldiga bakgrund.
Kanske beror det på Heins vetenskapliga väg till sin konst, som många av hans ljusstakar har uppkallats efter stjärntecken som t.ex. Mars, Venus, Jupiter, Saturnus och inte minst Karlavagnen. Idén till Karlavagnen går tillbaka till hans exil i Argentina under andra världskriget, då han var tvungen att lämna Danmark för att hans hustru var judinna och Hein själv var ordförande för en antinazistisk förening.
Piet Hein (1905-96) var en av Danmarks mest kända arkitekter och möbelformgivare, kanske mest känd för ellipsbordet. Hans utbildningsbana korsade så olika banor som konst, fysik och filosofi och Hein har ofta kallats universalist på grund av sin mångfaldiga bakgrund.
Kanske beror det på Heins vetenskapliga väg till sin konst, som många av hans ljusstakar har uppkallats efter stjärntecken som t.ex. Mars, Venus, Jupiter, Saturnus och inte minst Karlavagnen. Idén till Karlavagnen går tillbaka till hans exil i Argentina under andra världskriget, då han var tvungen att lämna Danmark för att hans hustru var judinna och Hein själv var ordförande för en antinazistisk förening.
Eftersom saknaden av Danmark var stor under hans vistelse där och Karlavagnen inte syns på det sydliga himlavalvet, utvecklade han ljusstaken Karlavagnen i ett enda exemplar. Den skulle påminna honom om Danmark och lysa för honom under denna mörka period av hans liv. På 1950-talet producerades Karlavagnen i mässing i en mindre upplaga. Senare producerades den av Piet Hein A/S (från 1999). Karlavagnen har plats till sju ljus och stakens enskilda armar kan flyttas så att de kan både stå på en rak linje och i en cirkel. Tack Lauritz.com för dessa lärdomar!
Så är min ljusstake en Piet Hein.. eller? Den ska ju ha producerats i mässing och dagens modell är gjord i helstål. Men min svarta i järn då, med ljushållare i mässing, en kopia från Ystad Metall? Armarna på min går heller inte att flytta som det står ovan. Hmm.
Vykortsresan; Uppåt norr del 2.
Här kommer fler vyer ifrån norr, denna gången ända över till Finland. Det kommer ju fina kort därifrån också!
Vi börjar i Luleå med ett läckert niorutigt kort. Närmare information om vad motiven föreställer finns tyvärr inte på baksidan..
..men på nästa vykort från Luleå står det i alla fall "Stadshuset, Luleå". Men vad är det här? Inklippta isbjörnar, väldigt verklighetstroget, såhär går det alltså till i Luleå! Isbjörnar på öppen gata.
Renskötsel.
Sälenfjällen.
"Orbadens Fritidsanläggningar, Orfa. Linbana, belyst skidbacke, stugby, toppstuga och skidspår" står det på baksidan. Telefonnumret skvallrar om att vi är i Hälsingland, i riktnummerområde 0278 vars största ort är Bollnäs.
"Till Fjälls, till Vemdalsskalet!" säger det tecknade lilla motivet. Kortet visar också uthyrningsstugor, matsalen och utsikten från Hovde.
Lofsdalen med motiv från Hoverken, Slagavallen och en vessletur.
Årevidden.
Fyra hisnande vackra vyer. Bilderna är iallafall tagna efter högertrafikomläggningen 1967.
Snyggt kort med hela nio rutor föreställande Restaurang Åreskutan, Åre gamla kyrka, Tännforsen, torget i Åre, utsikten från Mörvikshummeln, Åreskutan, Åre linbana, Björnänge, Åredalen, Åresjön och Mullfjället.
Haparanda, som ju växt samman..
..med Tornio och såhär såg det ut vid tullen på gränsen mellan Finland och Sverige under 60-talet.
Oulu - Uleåborg står det på baksidan. Inget mer.
Tampere.
Fler vykortsresor följer, du är hjärtligt välkommen att kika på dem också!
Vi börjar i Luleå med ett läckert niorutigt kort. Närmare information om vad motiven föreställer finns tyvärr inte på baksidan..
..men på nästa vykort från Luleå står det i alla fall "Stadshuset, Luleå". Men vad är det här? Inklippta isbjörnar, väldigt verklighetstroget, såhär går det alltså till i Luleå! Isbjörnar på öppen gata.
Renskötsel.
Sälenfjällen.
"Orbadens Fritidsanläggningar, Orfa. Linbana, belyst skidbacke, stugby, toppstuga och skidspår" står det på baksidan. Telefonnumret skvallrar om att vi är i Hälsingland, i riktnummerområde 0278 vars största ort är Bollnäs.
"Till Fjälls, till Vemdalsskalet!" säger det tecknade lilla motivet. Kortet visar också uthyrningsstugor, matsalen och utsikten från Hovde.
Lofsdalen med motiv från Hoverken, Slagavallen och en vessletur.
Årevidden.
Fyra hisnande vackra vyer. Bilderna är iallafall tagna efter högertrafikomläggningen 1967.
Snyggt kort med hela nio rutor föreställande Restaurang Åreskutan, Åre gamla kyrka, Tännforsen, torget i Åre, utsikten från Mörvikshummeln, Åreskutan, Åre linbana, Björnänge, Åredalen, Åresjön och Mullfjället.
Haparanda, som ju växt samman..
..med Tornio och såhär såg det ut vid tullen på gränsen mellan Finland och Sverige under 60-talet.
Oulu - Uleåborg står det på baksidan. Inget mer.
Tampere.
Fler vykortsresor följer, du är hjärtligt välkommen att kika på dem också!
Kaffe- och tekannor.
Vi retronördar har ju teman ibland, att vi alla visar samma pryl. Den här gången har det snackats om te- och kaffekannor, och jag har tydligen lyckats samla på mig fyra stycken sådana.
Den första är den heliga dyrgripen som bara står till prydnad. Om jag vore tedrickare så skulle jag med all säkerhet använda den vid finare tillfällen. Tekannan ur serien Berså för Gustavsberg var i produktion 1960-74 och ofta hör man att Stig Lindberg ritade bladdekoren, men i själva verket gjordes den av en man vid namn Krister Karlmark under 1950-talet. Stig Lindberg har dock formgivit servisdelarna, som är av modell LL och fick namnet Bohus.
Tekannan trillade över mig för ungefär fem år sedan i Småland. Min dåvarande chefs mor skulle rensa hemma och hade hört att jag gillade Berså, hon tänkte då ge mig tekannan, lilla smörasken och sockerskålen med lock men jag menade att jag inte kunde ta emot dem utan att ge henne en liten slant i alla fall. Hon kollade upp vad Berså-delarna brukar säljas för och om jag minns rätt så ville hon ha 600 kr för de tre delarna till slut. Det fick hon och jag har sedan dess vårdat min felfria tekanna. Den var aldrig använd, hon tyckte den var opaktisk..
..och av samma kvinna, min dåvarande chefs mor, fick jag också en läcker flätad termos i turkost och gräddgult, märkt KOKHETT på locket. Den ville hon inte ta emot betalning för ens.
En mintgrön Melitta-kanna som det även finns filterhållare till, men en sådan har jag inte. Den här är kommer också från Småland, minns inte riktigt var jag köpte den men har för mig att den kostade 50 kr.
Till sist nytillskottet, loppad i Sundbyberg för 25 kr under min antikhelg i Stockholm. Märkt Skultuna och ett måste i ett 1950-talskök.. eller vad tycker ni? Kommentera gärna en liten rad eller två!
Den första är den heliga dyrgripen som bara står till prydnad. Om jag vore tedrickare så skulle jag med all säkerhet använda den vid finare tillfällen. Tekannan ur serien Berså för Gustavsberg var i produktion 1960-74 och ofta hör man att Stig Lindberg ritade bladdekoren, men i själva verket gjordes den av en man vid namn Krister Karlmark under 1950-talet. Stig Lindberg har dock formgivit servisdelarna, som är av modell LL och fick namnet Bohus.
Tekannan trillade över mig för ungefär fem år sedan i Småland. Min dåvarande chefs mor skulle rensa hemma och hade hört att jag gillade Berså, hon tänkte då ge mig tekannan, lilla smörasken och sockerskålen med lock men jag menade att jag inte kunde ta emot dem utan att ge henne en liten slant i alla fall. Hon kollade upp vad Berså-delarna brukar säljas för och om jag minns rätt så ville hon ha 600 kr för de tre delarna till slut. Det fick hon och jag har sedan dess vårdat min felfria tekanna. Den var aldrig använd, hon tyckte den var opaktisk..
..och av samma kvinna, min dåvarande chefs mor, fick jag också en läcker flätad termos i turkost och gräddgult, märkt KOKHETT på locket. Den ville hon inte ta emot betalning för ens.
En mintgrön Melitta-kanna som det även finns filterhållare till, men en sådan har jag inte. Den här är kommer också från Småland, minns inte riktigt var jag köpte den men har för mig att den kostade 50 kr.
Till sist nytillskottet, loppad i Sundbyberg för 25 kr under min antikhelg i Stockholm. Märkt Skultuna och ett måste i ett 1950-talskök.. eller vad tycker ni? Kommentera gärna en liten rad eller två!
Vykortsresan; Uppåt norr del 1.
En ny kategori dyker idag upp här på Allt det gamla goda. Jag har ju en liten (läs; rätt stor) samling grälla topografiska vykort från en tid då man inte hade e-mail eller sms, så varför inte visa dem här?
Jag tänkte att vi beger oss norrut.. men vem vet var vi hamnar nästa gång?
Först ut är Umeå, ett kort med läcker bakgrund i teak. Det finns tyvärr ingen närmare information om vad småbilderna föreställer på baksidan.
Umeå. Skulpturer "Norra Skenet" vid Universitetet, "Grön Eld" i glas av Vicke Lindstrand vid järnvägsstationen samt Stig Lindbergs fontän i Umeå centrum.
Umeå. Friluftsmuséet Gammlia. Restaurang Sävargården, ursprungligen herrgård till Sävar järnbruk, byggd 1908. Helena Elisabeth Kyrka, byggd 1802, flyttad från Holmön och återuppförd 1958. Lars Färgares, borgargård byggd omkring år 1800.
Umeå. Vissa av motiven kunde ses ovan, ingen närmare information finns annars på kortet om vad motiven föreställer.
Umeå, ovanligt snygg design på kortet tycker jag! Ingen närmare information på baksidan om vad motiven föreställer dock.
Från Umeå sätter vi kurs mot Sollefteå, som enligt ett av korten nedan föreställer "Sollefteå - Ådalens Pärla".
Här nedan skulpturen "Timmerflottare"..
..och ospecificerade vyer över staden.
I Ådalen finns också Barsta Fiskekapell byggt 1665 som jag faktiskt besökte i somras! Det ligger i Höga Kusten nära Nordingrå och där är.. oerhört vackert!
Träkyrkor blir man ju allt lite svag för, här Arvidsjaur Kyrka byggd 1902.
Minnesstenen vid Armasjärvi är ett monument över de 46 soldater som drunknade när deras båt förliste på sjön Armasjärvi den 24 oktober 1940 under andra världskriget..
..och från Armasjärvi är steget inte långt till Polcirkeln. Tror jag, haha. Kitschigt kort med leende flickor vid Polcirkeln-skyltar. Och tant vid eld, hihi.
Vi hoppar en bit söderut till vad som faktiskt inte ens är Norrland utan Svealand. Vi är vid Leksands Kyrka med klockstapel, som anses vara byggd redan under 1200-talet men har fått sitt nuvarande utseende 1709-14.
Prästholmens campingplats i Mora..
..och samma tillverkare (samma stil på korten, samma färg och utseende på texten) visar hur det ser ut på en fäbod i Dalarna. Så att vi alla vet det!
Mer vykort kommer, kika gärna in ofta!
Jag tänkte att vi beger oss norrut.. men vem vet var vi hamnar nästa gång?
Först ut är Umeå, ett kort med läcker bakgrund i teak. Det finns tyvärr ingen närmare information om vad småbilderna föreställer på baksidan.
Umeå. Skulpturer "Norra Skenet" vid Universitetet, "Grön Eld" i glas av Vicke Lindstrand vid järnvägsstationen samt Stig Lindbergs fontän i Umeå centrum.
Umeå. Friluftsmuséet Gammlia. Restaurang Sävargården, ursprungligen herrgård till Sävar järnbruk, byggd 1908. Helena Elisabeth Kyrka, byggd 1802, flyttad från Holmön och återuppförd 1958. Lars Färgares, borgargård byggd omkring år 1800.
Umeå. Vissa av motiven kunde ses ovan, ingen närmare information finns annars på kortet om vad motiven föreställer.
Umeå, ovanligt snygg design på kortet tycker jag! Ingen närmare information på baksidan om vad motiven föreställer dock.
Från Umeå sätter vi kurs mot Sollefteå, som enligt ett av korten nedan föreställer "Sollefteå - Ådalens Pärla".
Här nedan skulpturen "Timmerflottare"..
..och ospecificerade vyer över staden.
I Ådalen finns också Barsta Fiskekapell byggt 1665 som jag faktiskt besökte i somras! Det ligger i Höga Kusten nära Nordingrå och där är.. oerhört vackert!
Träkyrkor blir man ju allt lite svag för, här Arvidsjaur Kyrka byggd 1902.
Minnesstenen vid Armasjärvi är ett monument över de 46 soldater som drunknade när deras båt förliste på sjön Armasjärvi den 24 oktober 1940 under andra världskriget..
..och från Armasjärvi är steget inte långt till Polcirkeln. Tror jag, haha. Kitschigt kort med leende flickor vid Polcirkeln-skyltar. Och tant vid eld, hihi.
Vi hoppar en bit söderut till vad som faktiskt inte ens är Norrland utan Svealand. Vi är vid Leksands Kyrka med klockstapel, som anses vara byggd redan under 1200-talet men har fått sitt nuvarande utseende 1709-14.
Prästholmens campingplats i Mora..
..och samma tillverkare (samma stil på korten, samma färg och utseende på texten) visar hur det ser ut på en fäbod i Dalarna. Så att vi alla vet det!
Mer vykort kommer, kika gärna in ofta!
Lördagsrundan från Sumpan till Söder.
När jag besökte Stockholm nyligen ängnade jag och Jan med bloggen Form55 lördagen åt en stor loppis- och antikrunda. Redan 10.00 var vi på plats i Sundbyberg, då vi hade blivit tipsade om Loppisgallerian (T-bana Sundbyberg, adress Sturegatan 35) som visade sig vara ett trevligt tips.
Vidare besökte vi ett stort tomt Myrorna (adress Sturegatan 36). Det var bara vi som vaknat och orkat oss dit just den här tidiga friska lördagsförmiddagen..
..där fanns ett läckert trebent bord. Skulle kanske kollat under det, vem som hade gjort det. Finns det inte ett sådant bord ur IKEAs sortiment från femtiotalet?
En rundvandring i Sundbyberg gav oss två andra loppisar som vi inte visste om, så ska det vara! Vi hittade även till Stadsmissionens lokala butik, men den fastnade inte på bild.
När vi var klara med Sundbyberg styrde vi kosan mot Södermalm.
Jag älskar Söder och varje gång jag kommer till Stockholm och stiger upp ur underjorden (tunnelbaneuppgången) så känns det hemma och familjärt. En Söder-favorit är Modern Retro på Wollmar Yxkullsgatan 9 (T-bana Mariatorget)..
..och där leds man via en smal gång kantad med saker, ner i ett garage fullt med bra vintage och prylar från 1950-, 60- och 70-talen.
Vi kollade även in Galon och Lasette rakt över gatan (Wollmar Yxkullsgatan 10). De två butikerna var inte så välfyllda för att ägarna ställde ut på Antikmässan samma helg. Godbitarna hade helt enkelt följt med dit istället. Jag hade säkert kunnat hitta något här ändå, och Jan var sugen på ett väggur.
En annan Söder-favorit är Wigerdahls Värld på Krukmakargatan 14..
..som måste vara en av Sveriges bästa retrobutiker! De har ett ypperligt urval.
Keramik av Stig Lindberg, Wilhelm Kåge, Bernt Friberg, Gunnar Nylund, Lisa Larsson m.fl trängdes i det mintgröna skyltskåpet..
..och ett par nya Stelton-termosar hade smugit sig in och placerat sig på det vackra bordet med emaljskiva. Trevlig pinnstol (troligen AB NESTO Nässjö Stolfabrik) också, men dynan hade fått ett piggare överdrag om den varit min.
Någon annat som gärna hade fått vara mitt var Kylex-behållarna i svagt grönt glas. Sådana ska jag spana efter i sommar, för vad hade passat bättre i mitt kök än dem?
Lotus-dekoren har jag också alltid gillat, även om det inte är mina färger (Servisen Lotus, formgiven av Bibi Breger för Gustavsberg och var i produktion 1958-70).
En väldigt snygg skål i fajans, signerad Stig Lindberg.
Jag besökte för första gången Brandstationen (adress Krukmakargatan 22) också, undrar varför jag inte varit där innan? Trendigt butik full med industrilampor, skolplanscher och vackra italienska takkronor..
..vilket jag absolut tror är ett vinnande koncept.
Minns ni Hans Agne Jakobsson-golvkandelabern i det här inlägget? Ungefär samma kraftfulla reaktion fick jag när jag såg den här golvlampan. Något av det snyggaste jag sett, alla gånger! Fy fasen. Tittade inte på lappen, konstigt att jag glömde det.
I närheten av Brandstationen hittade vi också Uppåt Väggarna Second Hand på Rosenlundsgatan 1. Det var så många lördagsshoppare där inne att det var för trångt för att ta upp kameran.
Jag har fler favvoställen i Stockholm men detta var vad vi hann med.. kika snart in igen och lämna gärna en liten kommentar!
Vidare besökte vi ett stort tomt Myrorna (adress Sturegatan 36). Det var bara vi som vaknat och orkat oss dit just den här tidiga friska lördagsförmiddagen..
..där fanns ett läckert trebent bord. Skulle kanske kollat under det, vem som hade gjort det. Finns det inte ett sådant bord ur IKEAs sortiment från femtiotalet?
En rundvandring i Sundbyberg gav oss två andra loppisar som vi inte visste om, så ska det vara! Vi hittade även till Stadsmissionens lokala butik, men den fastnade inte på bild.
När vi var klara med Sundbyberg styrde vi kosan mot Södermalm.
Jag älskar Söder och varje gång jag kommer till Stockholm och stiger upp ur underjorden (tunnelbaneuppgången) så känns det hemma och familjärt. En Söder-favorit är Modern Retro på Wollmar Yxkullsgatan 9 (T-bana Mariatorget)..
..och där leds man via en smal gång kantad med saker, ner i ett garage fullt med bra vintage och prylar från 1950-, 60- och 70-talen.
Vi kollade även in Galon och Lasette rakt över gatan (Wollmar Yxkullsgatan 10). De två butikerna var inte så välfyllda för att ägarna ställde ut på Antikmässan samma helg. Godbitarna hade helt enkelt följt med dit istället. Jag hade säkert kunnat hitta något här ändå, och Jan var sugen på ett väggur.
En annan Söder-favorit är Wigerdahls Värld på Krukmakargatan 14..
..som måste vara en av Sveriges bästa retrobutiker! De har ett ypperligt urval.
Keramik av Stig Lindberg, Wilhelm Kåge, Bernt Friberg, Gunnar Nylund, Lisa Larsson m.fl trängdes i det mintgröna skyltskåpet..
..och ett par nya Stelton-termosar hade smugit sig in och placerat sig på det vackra bordet med emaljskiva. Trevlig pinnstol (troligen AB NESTO Nässjö Stolfabrik) också, men dynan hade fått ett piggare överdrag om den varit min.
Någon annat som gärna hade fått vara mitt var Kylex-behållarna i svagt grönt glas. Sådana ska jag spana efter i sommar, för vad hade passat bättre i mitt kök än dem?
Lotus-dekoren har jag också alltid gillat, även om det inte är mina färger (Servisen Lotus, formgiven av Bibi Breger för Gustavsberg och var i produktion 1958-70).
En väldigt snygg skål i fajans, signerad Stig Lindberg.
Jag besökte för första gången Brandstationen (adress Krukmakargatan 22) också, undrar varför jag inte varit där innan? Trendigt butik full med industrilampor, skolplanscher och vackra italienska takkronor..
..vilket jag absolut tror är ett vinnande koncept.
Minns ni Hans Agne Jakobsson-golvkandelabern i det här inlägget? Ungefär samma kraftfulla reaktion fick jag när jag såg den här golvlampan. Något av det snyggaste jag sett, alla gånger! Fy fasen. Tittade inte på lappen, konstigt att jag glömde det.
I närheten av Brandstationen hittade vi också Uppåt Väggarna Second Hand på Rosenlundsgatan 1. Det var så många lördagsshoppare där inne att det var för trångt för att ta upp kameran.
Jag har fler favvoställen i Stockholm men detta var vad vi hann med.. kika snart in igen och lämna gärna en liten kommentar!
