allt det gamla goda

Jag passerar, varje dag till och från jobbet, en liten prylbod som aldrig är öppen. Och då menar jag aldrig!
Ibland har jag varit förälskad i föremål som stått i skyltfönstret (senast en fin och stor lampfot i keramik med glasyr i senapsgula nyanser), men inte haft möjlighet att köpa dem för att det just aldrig är öppet där.
Det finns inga öppettider på dörren men den senaste tiden har skyltar på fönstren visat att det är "total utförsäljning, 50% på allt!" där inne. Jag har, varje dag, kollat om det ser öppet ut, men icke.. Så en dag i förra veckan gick jag förbi i ett annat ärende och då var dörren öppen.
Det var släckt där inne men jag gick in och fann en kille i arbetskläder, som hade fått i uppdrag av fastighetsägaren att slänga allt som fanns där, för att mannen som hade butiken troligtvis hade gått bort. "-Ta vad du vill, för allt ska bara slängas ändå" sa killen i arbetskläder och medan han raskt slängde saker i sopsäckar synade jag lika raskt om det fanns några saker värda att plocka med sig. Det fanns det!
Tyvärr hade det redan varit två tjejer där som fått med sig fyra kartonger därifrån, fulla med saker. Men jag blev inte lottlös. Lite konstigt kändes det att bara plocka med sig saker därifrån och mannens prislappar och små noteringar som "S:t Erik, 30-tal, 350 :-" sitter kvar på alla sakerna.
Jag ska förvalta dem väl, och de jag själv inte tänker behålla ska jag se till att de kommer till någon som tycker om dem. Bilder på allt fint jag hittade där kommer i nästa inlägg.
Kommentera gärna om ni också har råkat springa förbi en prylbod på upphällningen..